Nyhetsbrev #35 – januari 2004

NYHETSBREV 35 FRÅN CARLSSONPLANET
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
INNEHÅLL:
1. REDAKTÖREN HAR ORDET
2. SSC-MODIFIERING AV OD-11/OA-12/OA-14 KLAR
3. DEN STORA DVD-SPELARTESTEN – DEL 2
4. TACK TILL VÅRA SPONSORER

1. REDAKTÖREN HAR ORDET
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Välkomna till Nyhetsbrev 35 från CarlssonPlanet, som går ut till 674
prenumeranter och sajten har när detta skrivs haft över 85800 användare.
Vårt forum har över 430 registrerade medlemmar som skrivit nära 4000
inlägg i över 740 ämnen. Vår Köp- och Säljfunktion har just nu över 140
annonser inlagda.

Mycket nöje!
Önskar Red.

2. FILTERMODIFIERING KLAR AV OD-11/OA-12/OA-14
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Nu är den klar! Den inte minst på vårt forum så hett efterlängtade
SSC-modifieringen av diskantfiltren i 70-talets instegsmodeller Sonab
OD-11, OA-12 och OA-14 ligger nu för var och en att beställa på sajten
under ”Beställ”.

Modifieringen ska bara göras av ägare som bytt ut de gamla (och numera
ganska illaljudande) originaldiskanterna Peerless MT 20 HFC mot de av SSC
(Stiftelsen Stig Carlsson) och CarlssonPlanet rekommenderade
lågdistorderande och rundstrålande diskanterna Peerless CT 62 (med
polypropylen-kon, neodynium-magneter, oljedämpade talspolar m.m.).

De nya CT 62-diskanterna överrensstämmer elektroniskt nästan fullständigt
med de gamla MT 20 utom på en punkt: de har i jämförelse en svag men
hörbar volymhöjning (knappt en dB)
i tonområdet vid ca 5000 Hz. Denna lilla puckel i CT 62:ans frekvensgång
åtgärdas effektivt med SSC:s filtermodifiering som nu i form av en
filterritning och arbetsbeskrivning går att köpa på sajten för 125:- (plus
eventuellt porto).

Jag har redan fått frågor om hur stor betydelse denna SSC-modifiering har
för ljudåtergivningen. Mitt svar när det gäller att uppnå neutral och
transparent diskantåtergivning från de aktuella modellerna är att man (i
fallande ordning) bör prioritera följande:

1. Byte av diskanter till CT62 (ca 200:-/st)
2. Noggrann och stabil montering av dessa diskanter i korrekta vinklar
(nästan gratis)
3. Byte av filterkondensatorer till polypropylen-sort av märket SCR/MKP
(ca 40:-/st)
4. Byte av diskantfilterkomponenterna kondensator och spole till nya
värden enligt SSC:s instruktion (125:- via sajten)
5. Bortkoppling av filterkablage till och från toppbaffelns tonbyglar
samtidigt med definitiv inkoppling av det ena av de båda filtermotstånden
(i serie med diskanten, se ”Renoveringstips”) (gratis)
6. Byte till enkarderligt diskantkablage (nästan gratis)

I övrigt gäller som tidigare sajtens alla renoveringsråd och
modifieringsförslag för de aktuella modellerna.

Direktlink till beställningssidan är:
https://www.carlssonplanet.com/ShowPage.asp?p=order

3. DEN STORA DVD-SPELARTESTEN – DEL 2
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
I förra Nyhetsbrevet 34 kunde vi äntligen efter nästan två års sökande
utnämna de två DVD-spelare som under överskådlig framtid blir våra nya
CD-ljudreferenser på CarlssonPlanet.
Det handlar om två olika Pioneermodeller, den utgående DV-757Ai och den
nya DV-668. Läs mer om spelarna i förra Nyhetsbrevet:
https://www.carlssonplanet.com/ShowNewsletter.asp?id=34

Jag utlovade då också en fortsättning av testen. Här kommer därför en
bakgrund till utnämningen och en redogörelse för hur lyssnandet gått till,
vilka ljud- och funktionskrav som ställts upp och inte minst hela listan
på vilka spelare som testats och hur de alla lät.

Särskilt utrymme ägnas nedan åt Denons båda större nya DVD-spelare som jag
helst hade velat se som referenser (passar bäst estetiskt, fjärr- och
funktionsmässigt med min receiver!) men som tyvärr fallerade fullständigt
i lyssningstestet.

LYSSNINGSFÖRFARANDE
Som jag berättade i del 1 av testen har spelaren om den varit ny först
fått stå och gå på repeat uppåt en vecka för att bränna in alla kretsar.
Inbrända spelare har bara fått värma upp sig.
Sedan har lyssnandet börjat.

INSPELNINGARNA
Jag har följt ett antal kriterier när jag lyssnat mig fram till våra nya
referenser. Framförallt har jag utsatt spelarna CD-skivor med musik- och
ljudinspelningar som uppfyllt två grundläggande krav:
1. Inspelningarna är svåra för CD-system att återge korrekt
2. Jag gillar musiken, så att lyssningssessionerna åtminstone blir en
njutning musikaliskt/stämningsmässigt.

Kraven har inneburit att spelarna främst tvingats återge en stor mängd
välinspelad men komplex och svåråtergiven modern orkestermusik.
Inspelningar där det för ett otränat öra kan vara mycket svårt att avgöra
vilka instrument det är som kombineras i alla klangmassor och rytmorgier.
En dos välinspelad rot-, post- och folkrock, electronica, elektro-akustik
och världsmusik har också passerat skivslädarna, liksom viss filmmusik,
test- och ljudskivor osv.

REFERENSEN
Varje spelare har kontinuerligt jämförts med vår mångåriga referenskombi
(CD-spelaren Pioneer PD-91 digitalt klockad till DA-omvandlaren Sentec
DiAna) som har en fantastiskt realistisk förmåga att korrekt återge även
mycket svåra inspelningar.

LJUDMÄSSIGA KRAV
Det enskilda grundkrav som de flesta DVD-spelare haft problem med i våra
tester är att instrumentklanger ska vara lätta att omedelbart känna igen
som verkliga klingande instrument.
Till detta kommer en rad andra ljudmässiga krav. Återgivningen från
CD-skivor ska:

1. vara distorsionsfri i alla register.
2. ha full dynamik och i allt efterlikna den verkliga inspelningens
dynamik och fulla utklingning.
3. vara helt neutral och sakna egenljud och alla typer av färgning.
Ingenting ska läggas till som inte finns på inspelningen.
4. vara plastisk och klangligt överrensstämma med instrumentens och
inspelningen äkta karaktär.
5. korrekt återskapa rummet från inspelningstillfället med dess ambiens,
efterklang och studsekon.
6. på ett realistiskt sätt placera ut aktörerna i ljudbilden så att
storleken på instrument, röster o.s.v. blir verklig och korrekt.

Sammantaget ska en referensspelare ge en ljudåtergivning från CD som via
en högklassig anläggning fullt ut skapar en illusionen av levande musik i
lyssningsrummet, en spatialt realistisk, vibrerande och avslappnad
återgivning som lyssnaren helt utan störande element kan förlora sig
fullständigt i, precis som vid en äkta konsert.

Stora krav, kanske många tycker. Men krav som PD-91/DiAna-kombin klarat i
mitt hem under snart ett decennium.

FUNKTIONSKRAV
Men ljudåtergivningen är inte allt. En DVD-spelare bör också:

1. ha guldpläterade komponent-, digital coax- och 5.1-utgångar
2. ha en informationsrik och på håll läsbar display.
3. starta avspelningen innan man hinner somna
4. stå still när den spelar och inte smådansar p.g.a. billig mekanik
5. sakna mekaniska oljud från drivverket vid avspelning
6. spela av även CD-R, CD-R/Audio, kopieringsskyddade och smårepiga skivor
7. klara av att avkoda HDCD-skivor, helst bättre än Sentec DiAna (som
saknar särskild avkodare för detta)

Klarar spelaren dessutom att avkoda de nya högupplösande ljudformaten SACD
och DVD-Audio kan jag tänka mig att t.o.m. ta ett litet lån för att köpa
en DVD-spelare.

SACD OCH DVD-AUDIOPROBLEM
Man ska dock veta att det vid avspelning av DVD-Audio- och SACD-skivor
inte p.g.a. apparaternas digitala behandling är lätt att veta om det är
skivans eller apparatens egenskaper man hör.
Utbudet av DVD-Audioskivor är också alltför klent för att än så länge
tillåta en allsidig bedömning av spelare.

Tillgången till SACD är något bättre. Men här vet man ofta inte om man
lyssnar till äkta SACD-ljud eller ett som spelaren samplat ner till något
som inte längre är SACD.

Ett antal nya DVD-spelare som ska klara både SACD och DVD-Audio saknar
särskild DA-omvandlare för SACD. Spelarna omvandlar istället SACD-data
till ett mellanformat, t.ex. med 24 bitars ordlängd och 96 KHz
samplingfrekvens. Diskussion pågår i branschen om detta i själva verket
kombinerar nackdelarna hos SACD och DVD-A!

Alltför många skivors SACD-skikt ger dessutom en sinsemellan likartad och
konstgjord ”luftighet” som jag tycker låtit lite grått och enahanda på de
spelare jag testat. Nyligen har amerikanska skribenter klagat på att
återgivningen av bortdöende klanger via SACD låter värre ju bättre (!)
spelaren är.

HOPPLÖS UPPGIFT
Sammanfattningsvis finns det alltså en rad närmast oöverstigliga hinder
för den som seriöst vill utvärdera hur olika spelare återger SACD- och
DVD-Audioljud. Man vet egentligen varken hur skivorna eller spelarna borde
kunna låta och saknar fungerande referenser.
Och när allt kommer omkring så är ändå inspelningskvaliteten i sig alltid
viktigare än vilket ljudformat den sparas i, åtminstone när det gäller
CD-ljud jämfört med SACD och DVD-A.
Därför baserar sig denna test av DVD-spelare bara på hur CD-ljudet
återges. Det är kontrollerbart och får räcka som ljudtest.

LISTAN PÅ TESTADE DVD-SPELARE
Här följer i testordning en ofullständig genomgång av DVD-spelare som åren
2002-04 passerat CarlssonPlanets testjig:

+ Sony DVP-NS400D (ca 4700:- )
Spelaren fick ”5+” och ”Bäst I Test” när HiFi&Musik (sep-01) testade 17
olika DVD- och CD-spelare ljudmässigt: ”den enda i sällskapet som fullt ut
verkligen klarade av att spela musik” skrev tidningen.
Jag njöt av spelarens pålitlighet och användarvänlighet. Men ljudets lite
hårda platta karaktär gjorde att Sonyn aldrig kunde bli min musikmaskin.

+ Samsung DVD-S224 (ca 2000:- )
Samsungs billiga spelare ska ofta enligt Ljudtekniska Sällskapets guldöron
ge lika fint ljud som Sentec Diana, något jag själv upplevt hemma hos en
trevlig Carlssonvän (modell Samsung 811, ca –00)
Många Samsungmodeller har dock stora problem med tillförlitligheten och
laserbyten är nästan regel.

Min testade DVD-S224 krånglade med var tredje skiva, hade en hopplös
display och saknade flera för mig viktiga funktioner.
Den lät dock under den tid jag hade den hemma helt OK, om än inte så
monumentalt bra som PD-91/DiAna. Klarar inte DVD-A/SACD. Rekommenderas på
sajten.

+ JVC XV-N5 (ca 2400-3500:-)
En mycket välljudande modell som var EISA-vinnare år 2002 och i mina
lyssningstester bara fallerade på någon enstaka mycket svår inspelning.
Den är försedd med JVC:s fina digitalomvandlare P.E.M. DD, samma typ som
satt i de olika och sedan länge utgångna JVC CD-spelare som vi också
rekommenderar på sajten, men som här utvecklats till 192 kHz/24-bitars
P.E.M. DD-omvandlare.

Spelaren plågar dock lyssnarens ögon genom en helt oläsbar mini-display
och ännu värre: hela plastfronten är oavstängbart blålysande! Klarar inte
DVD-A/SACD. Rekommenderas på sajten.
Se även längre recension i Nyhetsbrev 22:
https://www.carlssonplanet.com/ShowNewsletter.asp?id=11

+ JVC XV-S302 (ca 2500:- )
En snabb och snygg men också billigare spelare än XV-N5 vilket ibland
hördes. Den var mjuk och luftig i ljudet men lät ibland lite grått och
hade svårt att hålla ordning i stora crescendon. Klarar inte DVD-A/SACD.
Har rekommenderats på sajten men nu tagits bort.
(Se även längre recension i Nyhetsbrev 24)

+ Samsung DVD-S225 (ca 2500:- )
Samma invändningar som Samsung DVD-S224 ovan. Klarar inte DVD-A/SACD. Rek.
på sajten.

+ JVC XV-C3 (pris från ca 2500-3800:- )
En stor men knappast välutrustad modell. Hade liksom ovan nämnda modeller
JVC:s fina P.E.M. D.D.-omvandlare. Klarar inte DVD-A/SACD. Rekommenderades
förr på sajten.

+ Denon DVD-xxxx (flera olika, nu utgångna, mellanklassmodeller)
Alla med Denons typiska 24-bitsljud. Genomgående problem: Vagt syntetisk
ljudåtergivning, Denons DVD-spelare gör något uppenbart fel med
transienterna, se vidare större nyare test-modeller nedan.

+ Onkyo DV-S757 THX (ca 15000:- )
Dyr, inte prisvärd kvalitetsspelare som trots längre inbränning lät
metalliskt och stelt på många instrument. Nylonsträngar lät som de hade
metalltråd invävda i sig, silverflöjt som var den av aluminium.
Men skillnaderna var ändå relativt små mot DiAna-kombin.

+ Toshiba DV-510SE (nypris -02 enligt butiken 7300:- )
Denna spelare köpte jag riktigt billigt för att få ro och ägna mig åt
filmtittning. Toshiban var välutrustad (bl.a. guldpläterade digital
coax-, 5.1- och komponentutgångar), hade det högupplösande ljudformatet
DVD-Audio och gjorde faktiskt en sak bättre än referensen: den spelade
HDCD-kodade CD-skivor med mindre komprimering och snyggare s-ljud än DiAna
(som alltså inte avkodar HDCD-skivor, och jag har många sådana).

Men CD-ljudet från Toshiban var vagt metallklingande onaturligt och
DVD-Audioljudet – om än bättre – ganska långt från den smekning
recensenterna hade yrat om. Den vägrade snart spela vissa CD-R/Audioskivor
och bilden levde inte upp till recensentklyschorna.

+ Panasonic DVD-S75 (ca 2000:-)
Lika välutrustad som Toshiban men mycket billigare (nu ca 2000:-) och med
bra mycket bättre bild. Ljudmässigt lättlyssnad, varm och trevlig, visst.
Men kraftigt nerbländad i diskanten, begränsad i både dynamik och
klangrikedom och med en konstgjord mjukhet som till sist blev outhärdlig.
Klarar DVD-Audio men inte SACD.

+ Pioneer DV-565 (3500:- )
En ny spelare (årsmodell -04) jag hoppades mycket på då den har
både SACD och DVD-Audio och fått mycket fina recensioner och mätningar i
bl.a. husmagasinet Hi-Fi News. Snabb, snygg och välutrustad levde den
faktiskt upp till nästan alla krav. Utom det viktigaste, då.

Inte så att DV-565 var jobbig att lyssna på, den var klangligt trovärdig
och allmänt trevlig och gjorde mig aldrig lyssningstrött. Men den hade
ändå ett något tunnare ljud än referensen, vagt metalliskt och den saknade
riktig ork i forten och crescendon och gav då en något förkrympt ljudbild.

INTE ÄNDA FRAM
Men det var verkligen inga stora skillnader jämfört med referensen. Med en
enklare anläggning kanske jag inte ens hört skillnaden och jag skulle lätt
kunna leva med DV-565 som bara DVD, bilden är superbra, spelaren är
underbar att hantera och svarade dubbelt så snabbt på alla kommandon som
alla spelare från andra märken. Den är värd att bli en storsäljare. Men
som CarlssonPlanets CD-referens?
Nej, då räcker Pioneer DV-565 inte ända fram.

+ Denon DVD-2200 (7000:- )
Denna spelare hade varit perfekt om bara inte om varit.
Den är snygg, välbyggd och tyst, har alla utgångar, klarar SACD och
DVD-Audio, lyder samma fjärrkontroll som min receiver Denon AVR-1802 och
är överkomlig i pris. Och bilden är fantastiskt bra.
Det är inte ljudet.

DVD-2200 är i visserligen i huvudsak distorsionsfri, dynamisk och duktig
på rumslighet. Den spelade de flesta skivor jag tvingade i den.
Men vad var det för konstigt som lät – samplade instrument?

Denon-DVD:n lyckades med konststycket att återge alla naturliga klanger
som vore de svagt datoriserade, som om transienterna delvis spelades på
synt. Denna hopplösa bedrift delar DVD-2200 tyvärr med all Denon
DVD-spelare jag lånat hem (och även med de olika Denon CD-spelare med
24-bits-DAC:ar jag tidigare lånat hem/hört i butik/på mässor).

BLUDDER OCH PIP
Dessutom klarade DVD-2200 inte att hålla ordning i stora
slagverkscrescendon som helt bluddrade ihop.
Och kanske mest irriterande av allt: Denon gav på vissa inspelningar
(t.ex. Songs: Ohia/”Ghost Tropic”, spår 8) en sorts extradistorsion i
området kring 3 kHz som faktiskt påminde om åldrade 60-tals
Carlssondiskanter, våra kära gamla Peerless MT 20 HFC!
En distorsion som mycket träffande beskrivits av ingenjör Ingvar Öhman som
att ”den ligger som en liten svallvåg av pipande fräs framför alla
transienter” i frekvensområdet.

+ Denon DVD-2900 (10000:- )
Detta är sorgebarnet! Årets EISA-vinnare, Ken Kessler-favoriten,
lyxspelaren som supertestas världen över och som alla med tillräcklig
budget enligt recensenterna ”borde köpa”.
Och det är verkligen en underbart tung och läcker spelare, byggd som en
stridsvagn, tyst som en viskning, med en underbar bildkvalitet och en
utrustningslista lång nog för den mest prylgalne.

Denna habegärliga tingest gör mycket rätt även ljudmässigt:
frånvaron av distorsion tycks remarkabel och den tredimensionella
utplaceringen av enskilda aktörer i ljudsceneriet hör till det mer
verklighetstrogna jag upplevt. Det är som Ken Kessler skrev i HiFi News
att (i ungefärlig översättning) ”de enskilda ljuden hänger som droppar i
rymden”. DVD-2900 låter verkligen ”dyr”.

OKÖPBAR
Men spelaren har också en helt oacceptabel ljuddefekt som i mina öron gör
den oköpbar. Den är nämligen befriad från trovärdiga transienter!

Det är verkligen en gåta hur detta kunnat passera Denons lyssningstester,
men transient-starterna hörs knappt eller låter märkligt overkliga.
Stråk-, sträng- och slagverksanslagens första millisekunder startar inte
naturligt utan börjar som i dovt mörker, nedbländat, konstgjort.
Jag vet inte om det beror på någon uppsampling eller på felgjorda
digitalomvandlare eller något annat. Men det låter som om Denon-spelaren
klipper bort den första millisekunden av varje transient. Vilket
naturligtvis är helt förödande.

NAMNLÖSA KLANGER
För som alla ljudtekniker vet: klipper man bort transienterna i ett
musikstycke blir det närmast omöjligt att identifiera vilka instrument som
spelar. Örat identifierar nämligen instrumentet med själva anslagsljudet,
transienten eller som det också heter insvängningsförloppet. Resten av
tonen/ljudet är efterklang och kan utan anslaget vara mycket svår att
härleda till ett enskilt instrument.

(Ingenjör Ingvar Öhman rapporterar till CarlssonPlanet att Ljudtekniska
Sällskapets mätningar och lyssningstest av en av Denons större receivrar
visat på liknande problem med transienterna.
I sällskapets tidskrift MoLt (nr 1/2002) visade mätningar av stora Denon
AVR-3802 på tydliga problem med de inbyggda DA-omvandlarna. De återgav
vissa pulssignaler märkligt och återgivningen av fyrkantsvåg visade på
distorsionsprodukter.
Den mindre Denon AVR-1802 mätte däremot lika bra som referens-DAC:en
Sentec DiAna)

GISSA INSTRUMENT
Denons nya lyxspelare DVD-2900 tvingar lyssnaren att, istället för att
njuta av verklig musik, sitta och gissa vilka instrument som egentligen
klingar. Gissningar som i praktiken ofta är så svåra att de knappt ens går
att göra med ett utvilat och vältränat öra.

Och, vilket jag själv insåg i trettonhelgen, man orkar inte lyssna på så
konstig musikåtergivning särskilt länge. Efter ett par dagars gissande på
instrument var mina öron nästan utbrända. Befrielsen att åter koppla in
Pioneer DV-757Ai och få höra de första äkta, ljuvliga stråkdragen (från
Sofia Gubaidulinas ”Offertorium” på DG) på trettondagskvällen ska jag sent
glömma!

SLUTET
Det blev alltså istället de båda Pioneerspelarna DV-757Ai och DV-668 som
lyckades leva upp till referenskraven, och det med den äran (utom kanske
avkodning av HDCD, har inte hunnit reda ut det än).

Båda låter helt enastående bra som CD-spelare och återger även de mest
komplexa klangmassor och slagverksexcesser högupplöst, transparent och
vibrerande naturligt. Ljudbilden är stor som en konsertsal, hög, bred och
djup och på bra inspelningar tar musikerna gestalt framför mig i rummet på
ett sätt som gör lyssningen till en fulländad njutning. Jag kan
fullständigt slappna av och förlora mig i musikens magiska värld.

Pioneer tycks alltså efter ett decenniums utflykt i Legato Link-distorsion
och uppsamplingsträsk vara tillbaka på fast välljudsmark igen. Det är bara
att gratulera!

Dessutom klarar spelarna de uppställda funktionskraven lika bra. Båda
spelarna är spelarna underbart snabba och enkla att hantera, man kan
t ex välja spår medan släden glider in i spelaren. Det klarar inga andra
DVD-spelare jag testat. Och avspelningen startar på den för DVD-spelare
osannolikt korta tiden 2 sekunder!

Till detta kommer att de är snygga, har lättavlästa, informationsrika
displayer (dim- och avstängningsbara), är helt tysta under avspelning, har
alla utgångar och spelar i stort sett allt jag matar dem med. Den enda
skiva min inköpta DV-757Ai hakat sig på hittills var en ”rostig”, alltså
delvis rutten, 80-talsskiva på DG från 1989 (Gubaidulinas ”Offerturium” –
ruttna skivan fungerade dock och lät dessutom underbart via min gamla
CD-kombi).

Tyvärr är båda Pioneer-spelarna oönskat dyra.
Pioneer DV-757Ai kostade ny 12000:-, kostar nu som utgående ofta under
8000:-.
Nya Pioneer DV-668 har ett ca-pris på 8500:-, men har enligt Pricerunner
under jul funnits billigare, ner mot 6000:-.
Jag hade hoppats hitta långt billigare DVD-spelare med referensljud
eftersom t ex flera billiga Samsung-modeller tidigare låtit så bra.

Jag tycks dock ändå inte ha hamnat särskilt fel. Ljudtekniska Sällskapets
testsektion har efter nu avslutade lyssningstester (som gjorts utan
kunskap om mina tester) den gångna veckan beslutat sig för att välja samma
nya referens som CarlssonPlanet, nämligen Pioneer DV-668. Denna nya
spelare lär därmed bli den nya referensspelaren för alla seriösa svenska
audiofiler. Läs mer om LTS på:
http://www.lts.a.se/

Läs mer om Pioneer DV-757Ai på:
http://www.pioneer.se/se/product_detail.jsp?product_id=2049&taxonomy_id=62-84

Nya Pioneer DV-668 presenteras på:
http://www.pioneer.se/se/product_detail.jsp?product_id=6048&taxonomy_id=62-84

Läs tidigare artiklar om vår DVD-jakt i Nyhetsbrev:
https://www.carlssonplanet.com/ShowNewsletter.asp?id=34
https://www.carlssonplanet.com/ShowNewsletter.asp?id=21
https://www.carlssonplanet.com/ShowNewsletter.asp?id=22
https://www.carlssonplanet.com/ShowNewsletter.asp?id=24

Därmed är CarlssonPlanets stora DVD-spelartest avslutad för idag.

4. TACK TILL VÅRA SPONSORER!
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =
Att driva en stor sajt som CarlssonPlanet med forum, annonsfunktion och
annat som tar minne och plats på nätet är inte gratis. Sajten drivs på
hobbybasis och betalas ur privat kassa. Därför är de privata sponsorbidrag
som åtminstone någon gång i månaden brukar ramla in på CarlssonPlanets
postgiro självklart mycket välkomna.

Vi har nu gjort en första (preliminär) lista över de som valt att stödja
CarlssonPlanet under perioden januari -03 – januari -04.
Vi har i listan avidentifierat alla bidragsgivare genom att bara skriva ut
förnamnets initial. Vi har kollat med Datainspektionen och listan strider
inte mot den nya personuppgiftslagen – PUL.
Här är sponsorlistan för CarlssonPlanet:

SPONSORER I ÅR (-04):
H. Gabrielsson (50:-)
P. Nyström (50:-)
S. Blom (50:-)

SPONSORER ÅR -03:
O. Brännström (1000:-)
L. Hermansson (50:-)
L. Malmros (40:-)
R. Mellqvist (20:-)
L. Ekström (20:-)
F. Kronberg (1000:-)
M. Isaksson (20:-)
C. Lundberg (150:-)
F. Kronberg (200:-)
I. Rudenvall (200:-)
T. Nilsson (20:-)
Okänd (100:-)
F. Kronberg (50:-)
H. Andersson (200:-)
J. Westring (50:-)
M. Gottberg (22:-)
J-E Haglund (25:-)
H. Adler (50:-)
G. Trybom (50:-)

Vi ha kanske missat något namn på listan – hör av er i så fall. Listan
kommer snart att utökas med sponsorer från -01 och -02.
Ett varmt känt tack från CarlssonPlanet till alla sponsorer!

Om du inte vill ha våra Nyhetsbrev längre, gå in på länken nedan, skriv
din e-postadress i rutan och klicka för på ”avsluta prenumeration”:
https://www.carlssonplanet.com/ShowPage.asp?p=newsletter

Det var allt för denna gång!
Per Gulbrandsen
Red.

Dela detta:
Facebooktwittermail
Inga kommentarer än.

Lämna ett svar