Nyhetsbrev #62 – 15 april 2007

Redaktören har ordet
Nya kondiskanten KT23-oa
Larsen nytillverkar OA-58.2
Finskt Carlssonsällskap bildat
Originalhjul till OA-116/2212 i lager
Nya prylar på Rek. Elektronik
Därför Rekommenderad Elektronik
Rapport från Stockholmsmässan

Redaktören har ordet

Tro det eller ej men det här är faktiskt det första nyhetsbrevet från oss på hela -07. Förseningen drabbar denna gång t ex SSC-ordförande Lars Bäcklunds fina rapport från Hi End -07 som skrevs redan i februari, den hjärtevärmande rapporten från den nybildade finska vänföreningen – och förstås alla ni som undrat vad som händer på Carlssonfronten denna vinter. Så nu sätter vi fart och åtgärdar problemet i ett fullmatat nyhetsbrev nr 62!
Mycket nöje önskar

Per Gulbrandsen
Chefredaktör

Upp

Nya kondiskanten KT23-oa

Vi på Carlssonplanet är stolta över att få vara först med denna efterlängtade nyhet: pressningsverktygen är beställda för den nya kondiskanten Carlsson KT23-oa.
Nu är det alltså döpt och nästan så gott som klar, kondiskantelementet som löser alla diskantproblem för ägare av 60- och 70-tals Sonabhögtalare och som dessutom sannolikt kommer att användas även i nya modeller!
KT23-oa presenteras närmare här:

Det nya kondiskantelementet Carlsson KT23-oa ersätter alla de gamla Peerlessdiskanterna MT20HFC och MT24HFC som sitter i 60- och 70-talets Carlsson- och Sonabserier, liksom i de första Kolboxarna, Popboxarna och en rad andra modeller.
De senare åren har ivriga uppgraderare och välljudsälskare visserligen kunnat ersätta de gamla Peerlessdiskanterna med den fina polyprop-kondiskanten Peerless CT62. Men som många Carlssonälskare på sistone smärtsamt erfarit så har elementet på sistone utgått.

ERSÄTTAREN
Så i sista stund kommer nu äntligen den riktiga ersättaren – Carlsson KT23-oa.
(K står för Kon, T för Tweeter, 23 för måttet på frontplattan och ”oa” för orto-akustik). Elementet har det under senaste året tagits fram av SSC:s konstruktionsavdelning och det kommer med största sannolikhet även att användas i minst en modern Carlssonapplikation!

KONSTRUKTION
KT23-oa är likt sina föregångare baserat på ett plåtchassi som här har försetts med pulpbaserad kon kopplad till en talspole dämpad av magnetiskt kontrollerad olja. Den blir förstås orto-akustiskt rundstrålande och kvalitetsmässigt kommer diskanten att vara minst lika välljudande som den utgångna CT62 och vida överstiga alla dagens trötta gamla originaldiskanter.

UNIK INFÄSTNING
KT23-oa kommer dessutom att ha en speciell konstruktionsegenskap som den torde vara ensam om i högtalarvärlden. Frontplattan förses nämligen med ett par särskilt utskurna och utvikta skruvbleck, två ”fötter” med skruvhål med vilka elementet skruvas fast ovanpå högtalarbafflarna. Därmed kan amvändarna vara säkra på att elementen får exakt rätt vinkel redan från början! Bleckens hål kommer inte att vara avpassade till de historiska bafflarnas monteringshål, men det är inte svårt att borra nya.

TECKNING
En koncept-teckning av det nya kondiskantelementet har läckt ut från SSC:s konstruktionsavdelning där det tydligt framgår hur skruvblecken leder ut från frontplattan. Den skulle vi förstås gärna vilja visa. När detta skriver har dock skannern på CarlssonPlanet just lagt av och begär nya drivrutiner. Så risken är att när nyhetsbrevet saknar länk till den elementskiss vi hade tänkt bifoga. I så fall gör vi en uppdatering av det här nyhetsbrevet senare.

Upp

Larsen nytillverkar OA-58.2

Förvirringen har varit stor denna vinter kring instegsmodellen OA-58/OA-60. Finns den i handeln eller inte? Vad är OA-58.2 för modell – en hybrid? När kommer den riktiga OA-60? O.s.v.
Vi försöker reda ut röran i denna artikel och kan också berätta att Larsen HiFi beställt element till en sista serie Carlsson OA-58.2:

Ja, nog måste många Carlssonfantaster ha kliat sig i huvudena denna vinter. CarlssonPlanet påstår att den nya instegsmodellen OA-60 är klar, men när den kommer ut i butikerna heter den inte OA-60 utan OA-58.2 – varför?

Orsakerna till förvirringen är följande:

John Larsen på Larsen HiFi som driver Carlssonfabriken i Skillingaryd har under hösten valt att tillverka och sälja en variant av OA-60 som bara nästan överrensstämmer med den OA-60-modell upphovsrättshavaren SSC konstruerat. Av någon outgrundlig anledning har dock Larsen valt att inte följa alla konstruktionsritningar och instruktioner för OA-60. Och dessutom har han valt att hitta på ett eget namn på högtalaren som han kallat OA-58.2 – ett namn som egentligen inte finns!

OA-58.2 är därmed något av en skvader. Modellen har den nya förbättrade baffellutningen från OA-60, den nya kraftigt förbättrade basen Carlsson B65-oa II och det nya Oa-60-filtret. I allt väsentligt är höstens och vinterns OA-58.2 alltså en OA-60.

Men vissa detaljer skiljer alltså. Viktigast är att huven på OA-58.2 inte är fullt så bred som konstruktören SSC bestämt varför en lite viktig bit dämpabsorbent saknas mot bakväggen.
Vi får återkomma till vad man kan göra åt detta, men det går att åtgärda.

Nå, nu vill John Larsen – trots att han i brev sa upp avtalet med SSC i november – tillverka en sista serie av OA.58.2 under våren.
SSC motsätter sig inte detta då den ”äkta” OA-60 blivit försenad hos annan tillverkare och det är viktigt att marknaden inte står utan Carlssonmodeller.

Det blir alltså en serie till av OA-58.s i vår. För närmare info om när den finns i butik se vår webbplats framöver.

Upp

Finskt Carlssonsällskap bildat

I Finland har en ortoakustisk vänförening bildats för att samla och sprida erfarenheter och upplevelser av Carlssonljud till bredare kretsar. Föreningen som hittills har ett tiotal medlemmar har fått det (ännu inofficiella) namnet Ortoakustiska sällskapet Carlssons vänner i Finland. Grundaren Jan Edström berättar hur föreningen kom till här:

Allt började med att jag hittade ett par Carlssonkonstruerade Sonab OA-4 högtalare på Internet i juni i fjol. Någonting i mitt minne vaknade till liv, jag hade faktiskt hört ett par Carlssonhögtalare för många år sedan i en ljudbutik i Stockholm och blivit intresserad. Men sen hade det inte blivit något mer. Ett par dar senare stod emellertid OA-4:orna på golvet hemma i Esbo beredda att förmedla musik.

All Blues fick en ny dimension, när Miles trumpet flyttade in i mitt vardagsrum och jag kunde börja räkna stråna på Jimmy Cobbs trumvisplar. Nästa provlyssning skedde hemma hos broder Beni i Jakobstad tillsammans med guldörat Torvald och en sjuttiotals Yamaha-anläggning. Musiken fyllde rummet med sin själ och berörde som aldrig förr. Brorsan övertalade mig att deponera OA-4:orna hos sig så jag måste börja se mig om efter ett par andra Carlssonhögtalare, ett kärt besvär.

På nätet hittade jag flera Carlsson högtalare till salu i Sverige. Konstigt tänkte jag, men folk får väl skylla sig själva då om de inte vet bättre. Via CarlssonPlanet kom jag i kontakt med Carlssonvännerna. Råd och rön fanns det gott om för en nyinvigd. Alla var beredda att dela med sig av erfarenheter i stort som smått. Ringde Torvald som villigt lät sig övertygas om att en resa till Stockholm vore det enda rätta om man ville bli en äkta Carlssonvän. Andra kompisar lät sig också övertalas av vår lilla missionsverksamhet för det perfekta vardagsrumsljudet. Rätt snart hade vi hittat tillräckligt många Carlssonhögtalare via nätet så att en resa skulle vara motiverad. I slutet på september åkte vi så iväg med Torvalds skåpbil. Med oss hade vi vinylfreaken Mauritz, specialist på BigBand särskilt om det leds av Thad Jones och Mel Lewis.

Första anhalten var Lasse och Anne Marie i Bagarmossen. Lasse hade nämligen erbjudit mig att köpa sina totalrenoverade OA-2212:or ett erbjudande som jag inte kunde motstå eller ville lämna oprövat. Behöver jag säga att det blev affär. Det blev också en av de mest minnesvärda eftermiddagarna senaste höst, musiklyssning och gemenskap vid kaffebordet med nybakad äppelpaj. Musikintresse och ljudåtergivning förenar och gläder.

Andra anhalten var Åkersberga där Åke har ett hus för begagnade högtalare och ljudelektronik som väntar på att hamna rätt. Hans kulturgärning är att ta rätt på gamla Carlssonhögtalare, fixa upp dem och sälja dem till någon som vill köpa sig lite välljud. Med en sådan livsuppgift har man inte levt förgäves. Mot kvällssidan, efter gott fika, plockade vi så med oss fem par OA-5:or för våra Carlssonvänner i Finland och ett par OA-12, som Torvald sedan installerade i sin musikkällare hemma.

En kväll på senhösten samlades vi med några Carlssonvänner hos broder Beni igen för att lyssna och fälla omdömen om de inkopplade OA:4 och OA:5. Fast inte förrän vi hunnit med en ordentlig fika och en detaljerad redogörelse över den lyckade Carlssonexpeditionen. Och visst lät båda modellerna fortfarande förvånansvärt bra vilket vi alla kunde konstatera. Vinylerna plockades fram och det blev jazz på svenska och sinatra på engelska och en hel del storband innan kvällen var slut.

Ordnade också en träff hemma hos mig där vi lyssnade till och jämförde OA:5 och OA-2212. Visst vad skillnaden stor vad gällde konstruktion och renoveringsgrad men magin, det speciella Carlssonljudet fanns där.

God verksamhet behöver god organisering. Vår förenings inofficiella namn är Ortoakustiska sällskapet Carlssons vänner i Finland. Föreningens syfte är att sprida Carlssonandan i tid och otid, att främja intresset för god ljudåtergivning i hemmiljö enligt de ortoakustiska principerna, erbjuda vänner, bekanta och andra välljudstörstande medmänniskor möjlighet att få ta del av en verklighetstrogen och inspirerande ljudupplevelse.

Vi strävar efter att bekanta oss med och om möjligt införskaffa olika modeller av Carlssonhögtalare. Framför allt vill vi ordna Carlssonträffar med samtal och diskussion om god ljudåtergivning i allmänhet och Carlssonhögtalare i synnerhet. Vi håller gärna kontakt med likasinnade nationellt och internationellt. Som medlemmar av föreningen kan godkännas musik- och ljudintresserade personer av båda könen som antingen redan äger eller skulle vilja ha Carlssonhögtalare.

All vår verksamhet sker med tanke på en fördjupad förståelse av musikens verkliga väsen förmedlad genom Carlssonhögtalare med goda vänner i en så trivsam miljö som möjligt.

För närvarande har vi ett tiotal medlemmar och många fler som berörs av verksamheten.

Jan Edström

Upp

Originalhjul till OA-116/2212 i lager

En vanlig källa till förtvivlan hos noggranna ägare av OA-116 eller OA-2212 är numera att gummilisterna på originalhjulen har torkat, spricker och t.o.m. retfullt faller i bitar.
Nu har en av CarlssonPlanets vänliga användare R. Brandhildh lyckats lokalisera ett mindre restlager av hjulen hos en firma i Danmark som även säljer hjulen till privatpersoner.

Hjulen till Sonab OA-116 och OA-2212 tillverkades av den brittiska firman Kenricks. De har lagt ner tillverkningen men hjälpte vår tipsare vidare till Danmark och ett restlager av hjulen som heter ”Type 46”. Inga svarta hjul är tyvärr kvar i lagret – men det finns ju svart färg.
De finns dels ”bronsfärgade” i en brunaktig färg, dels kromfärgade i blank aluminium.

Det mjuka gummit är tyvärr ersatt av polyuretan som är hårt. Därmed erhålls inte samma dämpning som ”originalhjulen” – men det fastnar inte skräp på dom i alla fall.

Firman heter Max Fodgaard A/S, har mejladress

och svarade RB för en tid sedan så här:

”Of the type 46 stock we have:
46RB – Bronze/black – 176 sets
46RC – Chrome/grey – 297 sets
There are 4 pcs in a set (2 left/2 right).

As you know, these items are out of production. Therefore we can sell these
to you for a price of 100 DKK a set.
I have no idea what the freight cost to Stockholm will be, but I figure
around 100DKK or less.

Kenneth Osbæck
Cranes, hoist and Lifting equipment
Max Fodgaard A/S
Phone: +45 7026 1700
Fax: +45 7026 3110”

Bilder på de danska hjulen finns bl.a på vårt forum – och Faktiskt.se – här:
http://user.faktiskt.se/phon/hjul.jpg

ALTERNATIV
Ett alternativ kan vara de lite klenare klothjul som nästan ser ut som Sonabs originalhjul och som säljs av Tellus Hjul (Syd):
http://www.tellus.se/

Bild på Tellus hjul finns här:
http://www.tellus.se/kataloger/design/shots/7.jpg

Upp

Nya prylar på Rek. Elektronik

Vår sida med Rekommenderad Elektronik har haft en tuff vinter då hård kritik riktats mot innehållet bland annat i en längre forumtråd. Men likt Fågel Fenix reser sig Rekommenderad Elektronik ur röken och kommer nu igen med en hel rad nya tips på välljudande elektronik:

Vår sida med Rekommenderad Elektronik har varit under intensiv debatt i vinter. Vissa debattörer har t.o.m. föreslagit att den borde tas bort från webbplasten, medan andra Carlssonfantaster skyndat till och försvarat denna möjlighet till lite gratis vägledning och tips för den som känner sig i konsumtionsdjungeln.
På vårt forum kan man hitta en flera sidor lång tråd med kritik mot och diskussion kring vår sida med Rekommenderad Elektronik. Där svarar undertecknad också på kritiken. Läs mer på:
https://www.carlssonplanet.com/forum/viewtopic.php?p=17935#17935

Nu kommer sidan igen och efter intensivt testande har vi lyckats hitta en rad nya välljudande saker som förgyllt vintern på Carlssonplaneten. Och nu finns även en del riktigt dyra apparater med. Följande har tillkommit på rekommenderat-listan i vår:

DVD-SPELARE
– Denon DVD-1720
Den tunnaste DVD-spelare jag någonsin lyft – jag tror kartongen väger mer! Men ljudet är märkligt nog invändningsfritt och transparent. Man frågar sig häpet: hur gör Denon detta? DVD-1720 är vår nya budgetreferens av DVD-spelarna -07. Den kostar 1 698:- (Ja, ibland bara 998:- i svart!)

– Cambridge DVD89
Vår budgetreferens -07 för DVD-spelare som också kan spela av de högupplösta flerkanalsformaten SACD och DVD-Audio. Spelaren är ytterst svår att ljudmässigt skilja från vår dyra DVD-referens (Pioneer DV-668). Den har dessutom HDMI, komponent och en rad andra utgångar – alla guldpläterade. DCD89 är välbyggd och väldigt prisvärd (2498:-)
http://www.hifiklubben.com/SE/Produkter/Hemmabio/DVD-spelare/CAMBRIDGE_DVD89_DVD-spelare_silver.htm

CD-SPELARE:
– Atoll Electronique CD100
Fransk CD-spelare med attityd. Ljudmässigt invändningsfri: välklingande och dynamisk, harmoniskt korrekt. Hanteringsmässigt dock både ologisk ganska svårstyrd. Tungt byggd med metallchassi, BurrBrown-DAC:ar och jordad nätbrunn men med bara tre utgångar: stereo ut och en digital ut. Ful display, långsam och svårstyrd, skev design. Utmärker sig genom en särdeles djup och välartikulerad bas (9995:- svart, dyrare i silver).
http://www.ljudmakarn.se/view.asp?art_id=641&menu=2

CD-RECEIVER:
– Teac CR-H225
Trevlig och märkligt välljudande och luftig liten CD-receiver med bl.a USB-ingång (3500:-)
http://www.ljudmakarn.se/view.asp?art_id=1029&menu=2

HEMMABIO-RECEIVER:
– Denon AVR-1907 (CP)k
7x85W, 7.1 in/pre-out, 6 analoga in, 4 digitala in, Audio delay, mik m.m. Har dock lägre tomgångsström än t ex AVR-2105/2106 vilket vid koppling till Carlssonhögtalare ger knappt hörbar men förhöjd övergångsdistorsion vid låg volym. (4798:-)

– Denon AVR-2307 (CP)
2 x100W, 7.1-in och ut, MM(phono) in, HDMI, autokalibrering, Har dock lägre tomgångsström än föregångarna AVR-2105/2106 vilket vid koppling till Carlssonhögtalare ger knappt hörbar men förhöjd övergångsdistorsion vid låg volym. (nypris 7998:-), se mer på:
http://www.hifiklubben.com/SE/Produkter/Hemmabio/Receiver/DENON_AVR-2307_Hemmabioreceiver_Svart.htm

– Denon AVR-2807 (CP)
7x110W, 7.1 in/pre-out, MM(phono) in, 7.1-ljud in via HDMI, videokonvertering t HDMI, MultiEQ (9998:-)
http://www.hifiklubben.com/SE/Produkter/Hemmabio/Receiver/DENON_AVR-2807_Hemmabioreceiver_Silver.htm

STEREO-SLUTSTEG:
– Bryston 14B SST (CP)
Enl. Ing. Öhman: ”den utan jämförelse bästa förstärkare jag stött på någonsin. Men den kostar – jättemycket!” (ca 68.000:-)
http://www.lyrichifi.no/PDF%20files/PR_BRYSTON_05.pdf

INTEGRERADE FÖRSTÄRKARE:
– Hegel H1 Mk 4 (CP)
Norsk integrerad stereoreceiver med dynamisk och tredimensionell ljudkvalitet – även på mycket låg volym, vilket tyder på förnämlig konstruktion. 2x120W i 8 ohm, 2x200W i 4 ohm, 6 analoga in, 2 balanserade ut, 3 analoga ut. Låg och snygg men väldigt djup (halvmetern!) och med två uschligt starka blå lysdioder. Trevlig metallfjärr. Kan byggas om så att den via en knapptryckning förvandlas till passivt slutsteg när man vill köra hemmabio.
Kunde blivit vår 2-kanalsreferens om vi haft råd (13.990:-).
http://www.hegel.no/h1.htm

DAC:
– Benchmark DAC1 (CP)
Ny amerikansk 2-kanals 24bits 192 kHz DAC som helt tycks sakna jitter! Dyr men underbart högupplöst, naturtrogen och äkta i klangen. Gigantisk ljudbild. Professionell standard med bl.a balanserat, BNC, SPDIF osv. Känslig för jord/statisk elektricitet. Transparens i referensklass, det bästa ljud vi någonsin hört från en elektronisk apparat. (12000:- SKR/795 USD)
http://www.ljudmakarn.se/view.asp?art_id=1065&menu=2

Upp

Därför Rekommenderad Elektronik

DÄRFÖR REKOMMENDERAD ELEKTRONIK
– Vad ska jag driva mina Carlssonhögtalare med?
Det är en av de allra vanligaste frågorna till oss på CarlssonPlanet, och eftersom frågan ständigt återkommer i mejlen så vågar vi oss sedan ett par år på att lista rekommenderad drivelektronik till stöd för vilsna Carlssonägare. Här följer en bakgrund till hur sidan kommer till:

Huvudkriteriet för att vi ska utfärda en rekommendation är att utrustningen inte ska ”höras” alls. Det vill säga musiken ska inte på något sätt färgas, förvanskas, förkrympas eller på annat sätt ändras jämfört med hur inspelningen egentligen låter. Återgivningen ska vara neutral och transparant så långt det är möjligt och istället är det musiken och inspelningen som ska lyftas fram för lyssning, bedömning och njutning.

VARFÖR SÅ FÅ NYA PRODUKTER?
Det kommer ofta kritik till CarlssonPlanet mot att så mycket av utrustningen på Rek. Elektronik bara återfinns på begagnatmarknaden. Orsaken är dels att det saknas resurser i ideella sällskap som vårt att klara av en testverksamhet som håller jämna steg med den nervösa hifi-branschen där modellerna numera byts och uppgraderas i vansinnesfart. Få hifi-produkter blir numera kvar på marknaden längre än ett år.

FÅ LÅTER BRA
Men det är också tyvärr så att få elektroniska produkter idag låter verkligt bra! D.v.s. att de släpper musiken genom hela kedjan utan att återgivningen på något sätt krymps, förvrängs, distorderas, färgas eller på annat sätt förvanskas. Det kan inte vi lastas för!
Det ska sägas att testandet på CarlssonPlanet sker helt fristående från Ljudtekniska Sällskapet och till skillnad från LTS testar vi utan mätförfaranden – vi bara lyssnar. Däremot rekommenderar CarlssonPlanet även elektronik som LTS funnit transparent – detta eftersom vi genom åren alltid tyckt LTS haft rätt när det gäller de prylar som sällskapet rekommenderat.

DJUNGEL
CarlssonPlanet tänker inte låta sig försoffas. Vi försöker med benäget bistånd från diverse trevliga butiker hitta nya produkter som vi vågar rekommendera och kan läggas in på sajtens lista som en extra -gratis – service till alla Carlssonfantaster. Det är en djungel därute och antalet testbara apparater många hundratals. Men jag är en envis typ när det gäller välljud så jag fortsätter leta.

LYSSNINGSTESTER – SÅ GÖR VI
Våra lyssningstester görs huvudsakligen hemma i vardagsrummet med vår vanliga referensanläggning. Den består av ett par Carlssonhögtalare av senaste och mest välljudande modell och transparent elektronik som vi är väl förtrogna med. Vårt testande gäller enbart hur musiken och ljudet låter från apparaterna, inget annat. Vi tittar inte på bildkvalitet eller något annat än just ljudet. Just musiklyssning från CD/DVD/vinyl/tuner torde fortfarande vara det vanligaste användningsområdet för Carlssonhögtalare. Testandet på CarlssonPlanet går till så att testobjektet först får stå och gå i uppemot en vecka för att bränna in alla kretsar. Sedan börjar lyssnandet.

TESTUTRUSTNING
Som testinstrument använder jag öron (och ibland min hustrus känsliga dito) och min Carlssonbaserade hemmabio. Den består av ett par Carlssonhögtalare av senaste modell eller uppgradering som fronthögtalare, f.n. ett par OA-52.3, en hemmabioreceiver som förstärkare (fr.o.m. jan-07 är Denon AVR-2307 vår referens) och som avspelare DVD-spelaren Pioneer DV-668, tunern Pioneer F-91, Simply Black skivspelare med OM40-pick-up och en Sony DAT-spelare.
Som surroundhögtalare används sex fullständigt uppgraderade Sonab OD-11.

LYSSNINGSFÖRFARANDE
Fölljande lyssningskriterier är viktiga när våra rekommendationer tas fram. Framförallt utsätts apparaterna för CD-inspelningar som uppfyller två krav:
1. Inspelningarna är mycket svåra och komplicerade för CD-system att återge korrekt.
2. Jag gillar musiken, så att lyssningssessionerna blir en njutning musikaliskt/stämningsmässigt.

Spelarna tvingas därmed bl.a. återge mycket välinspelad men ofta ytterst komplex och krävande modern orkester- och kammarmusik, electronica och elektro-akustik. Inspelningar där det för ett otränat öra kan vara svårt att avgöra vilka instrumenten är som kombineras i klangmassor och rytmorgier. Men som en godkänd spelare/stärkare/högtalare ska kunna återge naturligt och utan minsta frågetecken.

Till detta kommer många doser välinspelad rot-, post- och symfonirock och nujazz, och mycken folk- och världsmusik brukar också passera apparaterna, liksom viss filmmusik, test- och ljudskivor osv.

VÅRA 6 LJUDMÄSSIGA KRAV
Det grundkrav som de flesta apparater får problem med i våra tester är just att instrumentklanger ska vara lätta att omedelbart känna igen som verkliga instrument. Vi har sammanlagt ställt upp sex ljudmässiga grundkrav. Återgivningen ska:

1. Vara distorsionsfri i alla register.
2. Ha full dynamik och i allt efterlikna den verkliga inspelningens dynamik och fulla utklingning.
3. Vara neutral och sakna egenljud och alla typer av färgning. Ingenting ska läggas till som inte finns på inspelningen.
4. Vara plastisk och klangligt överrensstämma med instrumentens och inspelningens äkta karaktär.
5. Korrekt återskapa rummet från inspelningstillfället med dess ambiens, efterklang och studsekon.
6. På ett realistiskt sätt placera ut aktörerna i ljudbilden så attstorleken på instrument, röster o.s.v. blir verklig och korrekt.

Sammantaget ska en godkänd apparat ge en ljudåtergivning som via en högklassig anläggning fullt ut skapar en illusionen av levande musik i lyssningsrummet, en spatialt realistisk, vibrerande och avslappnad återgivning som lyssnaren helt utan störande element kan förlora sig fullständigt i, precis som vid en äkta konsert.

Stora krav, kanske många tycker. Men krav som vår referensanläggning utan problem klarat under över ett decennium. Och som också en rad andra apparater faktiskt klarar. Det visar vår numera mycket långa lista på Rek. Elektronik på CarlssonPlanet. Och hittills har vi inte behövt dra tillbaka en enda rekommendation. Mycket nöje! Se hela listan här:
https://www.carlssonplanet.com/hardware.php

SPONSRA OSS
Om informationen på CarlssonPlanet var av värde för dig får du gärna (OBS! Inget krav!) sponsra oss med en valfri slant.
Betala till vårt plusgiro – 430 65 15-0 ”Per Gulbrandsen” – så sätts du avidentiferad upp som sponsor på sajten här:
https://www.carlssonplanet.com/sponsors.php

Tackar i så fall på förhand!

Upp

Rapport från Stockholmsmässan

Årets mässa Hi End-07 gick av stapeln första helgen i februari på Sheraton Hotel på Tegelbacken i Stockholm. CarlssonPlanets mässrecensent är denna gång ingen mindre än Lars Bäcklund, ordförande i Stiftelsen Stig Carlsson och hifi-recensent redan på 60-talet. Lars lämnade följande rapport från Stockholms hifi-mässa redan i februari men CarlssonPlanet blev tyvärr sena och publicerar först nu:

Rapport från Stockholmsmässan Hi End-07

Dumt nog kunde jag denna gång endast ägna en eftermiddag åt mässbesöket.
65 rum och 15 bordsutställare tävlade om intresse från 4300 besökare, dvs rekord för dessa mässor som årligen genomförts sedan 2002.

Gärna hade man tagit emot en karta och förteckning av utställt innehåll i varje rum för att lättare hitta godbitarna och komma ihåg allt man hört och sett. Bildtrådar för den som gillar att titta på bilder av apparater finns på http://www.minhembio.com/artiklar/966

Bordsutställarna svek jag denna gång, men hann se att LTS hade ett välbesökt bord vid hissarna. Ett stort sortiment av vinylskivor och CD fanns till salu. Slött nog gjorde jag verkligen inget försök att se och höra allt (två hela dagar hade inte räckt till för den uppgiften), och ansträngde mig inte alls för att hitta prisvärda produkter.

Mässbesök duger för att ge impulser – men miljön medger ingen säker bedömning av produkterna, och inga inköpsbeslut bör baseras på nedanstående!

Min första åtgärd var att köa till Svenska Hi-Fi Klubben som skulle visa effekten av tonkurvekorrigering. Mätmikrofonen hade placerats mitt i rummet på samma avstånd från diskanthögtalarna som från bashögtalarna.
Den som satt på stolen närmast mikrofonens placering såg nöjd ut.

Lyngdorf-demonstrationen hade bashögtalare i hörn, delning vid 460 Hz och åtföljande effekter i ljudbilden så att mansröst lät från hörnet (vokaler närmare hörnet än konsonanterna) och dam från de stativmonterade högtalarna. Trevlig presentation på engelska, ovanligt artikulerad basåtergivning, snärtigt ljud väl lämpat för Dire Straits, och hög ljudnivå som dock inte lyckades konkurrera ut oljuden från närbelägna Cerwin-Vega.

Mindre vasst ljud från Burmester-kedja. Fallande diskant på min lyssnarplats långt till höger i rummet. Stadig ljudbild och slaggfritt.
Lättlyssnat tyckte jag, grannen mindre imponerad (han vill att Deep Purple Made in Japan SKA låta otäckt).

Det som mest påminde om OA-6 typ I fast med större ljudtrycksresurser var mbl som avnjöts med material från Kirkelig Kulturverkstad mm och ypperligt förstärkeri från mbl och Boulder. Dyrt, visst – men vilsamt, ren och luftig klang med rimlig dynamik och stadig ljudbild. För att inte förföras till köp intalade jag mig att högtalarna hade en egen presentation, som gav tryggheten av likartat intryck från olika skivor men vid längre bekantskap kanske blaserar? Vore jag stenrik kunde jag nog ta den eventuella risken.
www.boulderamp.com
www.mbl-hifi.de

Butiken audio concept flyttar efter tre år på Hantverkargatan till mycket större lokal på Södra Agnegatan 29. De säljer bl a harmony design samt många slags dyr-fi (schweiziska DartZeel, tyska ASR mm).
www.audioconcept.se

Grade I Monitor enligt BBC var Harbeth 40 som hade rätt tilltalande mellanregister. Anar att IsoMike-inspelningarna som Ray Kimber gjort är värda en närmare lyssning.

Från Anthony Gallo visades bl a Reference 3.1 som medbesökare inte verkade ha något emot. Lät snällt men inte detaljlöst. Mer info hos www.biorummet.se som även säljer scaler från DVDO, projektor från Cinetron och högtalare NHT (som finska ingenjörer gjort fiffig ny elektronik till).

Final 600i är en holländsk elektrostathögtalare som i februarinumret av Hi-Fi News fick mindre goda omdömen för ljudets transparens och omedelbarhet, och viss kritik för multipla resonanser ovan 1kHz. Vårdad demonstration av hela programmet (kommer att marknadsföras hårt, tror jag, av nya investerare, med Gaston Bastiaens, ex-Philips, ex-Apple, i spetsen). Som väntat liten sweet spot men det lilla jag hörde av en av högtalarna i programmet var icke avskräckande.

Intelligent Sound hade många besökare, Vi trängde oss inte in, förlusten var sannolikt helt på min sida: lätena ut i korridor och hall verkade till skillnad från flertalet utställares fullt OK (korridorlyssning på mässor sorterar enligt min erfarenhet snabbt bort högtalare med i mitt tycke alltför smal diskantutstrålning).

Electrocompaniet har nytt på gång, bl a finns fjärrstyrbar sexkanalförförstärkare och trekanalslutsteg. Vänligt nog håller man fortfarande reservdelar till gamla goda produkter som den 2×25 W-förstärkare man slog genom med.

Klangen med aktuellt material från dyra högtalare från Kharma i ett rum irriterade oss omedelbart, varför vi hastigt försvann.

JBL fyller 60 år och Lars Olof Welin genomförde en lysande demonstration av inbördes mycket olika men hörvärda studioinspelningar illustrerande olika upptagnings- och bearbetningsideal under dessa 60 år. Vi fick höra snuttar, bl a Nat ”King” Cole 1946 och 1956, en o-tvättad stereoinspelning med ballad av Buddy Holly från Capitol-studion 1958, Peter, Paul & Mary med fin röstklang som exempel på pingpongstereo från 1962, en snutt Oscar Peterson som exempel på vad Welin själv en gång önskat kunna spela in med den kvalitén, Like A Rolling Stone med Dylan (en utmaning för inspelningstekniker), Dire Straits, Michael Jackson, Yello. Vid inspelningen av dessa hade JBL-högtalare använts för kontroll-lyssning.

Högtalarna som användes vid demonstrationen var ur den nya Array-serien av ambitiösa hemmabiohögtalare med mellanregisterhorn och superskrika. Greg Timbers som konstruerade 1980-talets 43-serie och 90-talets K2-serie var pappa till denna häftiga högtalare. Enligt Welin hade Timbers helst hängt upp hornet i vajrar för att undgå baffel- och diffraktionseffekter.

I ett för dem byggt rum med tillräckligt lyssningsavstånd tror jag dessa högtalares tydliga ljud kan imponera starkt på många kännare av jazz och populärmusik. Ljudminnet är flyktigt, och kunskapen om högtalarplacering och programmaterial må vara bättre numera, men jag tror att de här JBL-högtalarsystemen är helt överlägsna märkets legender som Paragon och Hartsfield. Skärpan och upplevelsen av stor dynamik har de gemensamt, men klangen är nog nu renare. Roligt att JBL åter har produkter som slår an på japanska kännare, t ex JBL Project Everest DD66000. Kanske inte mitt förstahandsval för återgivning av puristinspelningar av akustiska instrument, men demonstrationen var en rolig och spännande upplevelse!

McIntosh hade en (vad jag efter tidigare bekantskap tror) utmärkt CD-spelare och erkänt bra förstärkare på plats, men det högtaleri vi råkade höra spelade i en lägre division (fast jag tyckte att en låt från senaste Rolling Stones-CD lät rätt bra; medbesökare ville dock vidare).

Audionord hade stora Magnepan i ett hörnrum med stora glasytor, de hade haft hjälp av Akustikmiljö från Falkenberg (som lade ut broschyr med bl a bild från biograf i Sickla, konstruktion Audio Data Lab). Jag imponerades föga av slutet av ett spår från en populärmusik-CD avspelad med finaste CD-spelaren från Audio Research i Reference-serien samt Reference 3 förförstärkare, Nordost nätfilter och två 210 W monoslutsteg. Ljudet från de senare kan ha lidit av låg nätspänning, och rummets egenskaper var långt från idealet. Men när Lyra Skala-pickupelementets nål nådde en något dammig LP satt jag klistrad en tid. Brinkmann-skivspelare med Brinkmanns Breuer-liknande tonarm drev en Audio Research PH7. Precis så ska det låta första sekunden när nålen träffar skivan: musiken bara börjar, inga ljudeffekter, inget bludder, bara ren musik med stadig ljudbild. Varför är jag fattig?

CD-spelaren och slutstegen stod på Stillpoints, av bl a den engelska tidskriften hifi+ hyllade produkter, som för övrigt sågs i flera andra rum och marknadsförs av www.audiotrade.se och www.stillpoints.us

Laurie Fincham, ex-KEF, är inblandad i sydafrikanska Vivid-högtalarna som bl a i England fått fina recensioner. Jag bländades av ljudet (vilket ju kan ha berott på programmaterialet) och flydde omgående.
www.caesardistribution.se www.vividaudio.com

Martin-Logan Summit verkade inte komma till sin rätt, så jag vände snabbt i dörren. Denna familj av högtalare kräver enligt min åsikt långt, väldämpat rum.

ASR, Nagra (CD-spelare mm), Manley Labs, Lavardin, Bladelius m fl moderna legender i elektronikprodukter fanns representerade liksom ett flertal vinylspelare.

Rummet med Clearaudio-skivspelare med egen elektronik och lånade högtalare från Living Voice erbjöd propert ljud och härligt skivval.
Ovanligt vacker skivtvättmaskin fanns till beskådande. www.veteranhifi.se

Plötsligt fick vi syn på Rauna och Bo Hansson.
Från hans Continuo-skivspelare, nuvistor-RIAA-steg (9500 för MM, 11500 med Lundahl-trafo för MC) och nya högtalare kom svaga men angenäma ljud med stor lätthet och skirhet: En nyss hopsatt cylindrisk högtalare med ett antal full range-element av egen konstruktion samt en mer konventionell trälåda, Chaconne 2a. De var vinklade så att axlarna korsade varandra drygt en meter framför lyssnarposition (the Hugh Brittain angling, för audiofiler som varit med ett tag).

Hansson har konstruerat en egen spider av kretskortskoppar som ska ge bättre styrning av talspolens rörelse. Stadigt trästativ för skivspelare och elektronik finns för beställning.
Alltid roligt att tala med Bo som insupit visdom från män jag satte högt som Donald Chave och Rex Baldock men själv skapat vidare.
www.rauna.com

På väg ut efter kl 18 hörde jag märgfullt pianospel från ett hörnrum.
Det var norska Audiofreaks från Bergen som spelade en CD med den gamle Claudio Arrau (The Last Session, Philips) på nya Avalon-högtalare (väl placerade, långt från bakvägg), Muse Electronics Polyhymnia universalspelare (CD, SACD, DVD-A/V), förförstärkare från conrad-johnson och slutsteg från Karan. Njutbart!
www.audiofreaks.no

För att sammanfatta de många intrycken var jag lättad över att så mycket lät bättre än vid närmast föregående mässa på samma hotell.

Problem kvarstod (65 utställare som samtidig krämar på skapar massor av störljud och störningsrik fluktuerande nätspänning, folk pratar kontinuerligt så att de överröstar musikens pianissimi, garderoben räckte inte, rummen har mindre tilltalande akustiska egenskaper) men moteld förekom.

En del dörrar till korridor stängdes då och då, vissa demonstrationer (t ex Lyngdorf, JBL) skedde i grupp på tillmätt tid, nätfilter var legio, apparater stod på ordentliga stöd som nog minskade akustisk återkoppling, absorbenter fanns diskret (och ibland på rätt plats) utplacerade här och var.
Svanå Miljöteknik (SMT) var rikt representerad med diffusorer och den nyttiga justerbara basabsorbenten Varitune som gjorde god nytta t ex i mbl-rummet.
Mer info på deras nya hemsida.
www.diffusor.com

Se www.gignosaudio.se för detaljer om nästa mässa 2008 som utlovas bli större och bredare.

Lars Bäcklund
Ordförande, SSC

Upp

Dela detta:
Facebooktwittermail
Inga kommentarer än.

Lämna ett svar