Sonab OA-5 Typ 1

OA5Typ1-7

Sonab OA-5 är den utan minsta konkurrens mest sålda högtalaren i Sverige någonsin. Hela Sverige skulle på slutet av 60-talet plötsligt ha ett par av den för dåtidens hem märkligt välklingande och enkelt vackra högtalare. Den stående tändsticksaskformen slog an i det nya designmodet och det rundstrålande ljudet passade den nya moderna männisskan som gärna oplanerat flöt omkring i soffor, på golv och i sängar.

OA-5 Typ 1 var bestyckad med 1 st av den välklingande 8 tums bredbandaren Philips 9710 i 8 ohms-variant samt med 4 st inåtriktade/rundstrålande diskanter av samma modell, Peerless 5 cms MT20 HFC 8 ohm som redan gjort sådan succé i Stig Carlssons Kolboxen och OA-6 Typ I.
Filtren bestod av luftlindade spolar och värdebeständiga plastfilmskondensatorer.

Men denna första version av OA-5 Typ 1 lider liksom SONAB OA-4 typ 1 av ett stort (och i mina ögon helt onödigt) fel: Ovansidans baffel med alla element är nedsänkt ca 6 cm bakom högtalarväggarna. Visst gör det högtalaren vacker, den får en klassisk tegelstens- eller tändsticksaskform utan minsta för ögat störande detaljer. Men ljudmässigt inte alls lika bra som efterföljarna Typ 2!

Sannolikt var detta, liksom avsaknaden av egentliga basreflexrör, en lösning för att förbilliga tillverkningen. De nedsänkta elementen leder i mina öron till svåra telefonljudsliknande problem i mellanregister- och diskantåtergivningen.
Förgäves har jag försökt renovera flera par OA-4 och OA-5 Typ 1 med behållet originalutförande, alltså med nedsänkt baffel. Hur jag än experimenterat med lösningar uppträder inte det välljud som nya element och filter annars åstadkommer i Typ II-versionerna med upphöjd baffel, SONAB OA-4 typ II och SONAB OA-5 Typ II!

OA5Typ1-4

RENOVERINGSTIPS
Det viktiga med 60-talsmodellerna V-1, OA-4 och OA-5 av både typ I och II är att man inte vidrör de tre yttre skruvar som håller fast dämpkorgen bakom mellanbaselementen.
Denna dämpkorg har impedansjusterats på Sonabfabriken för att ge den enskilda högtalaren korrekt basåtergivning och rätt transientsvar och bör därför inte röras.
Däremot bör mellanbaselementet tas ur och åtgärdas och högtalaren kan i övrigt renoveras enligt RENOVERINGSTIPS

Högtalarnas original ingångsterminaler är idag mycket oxiderade och ofta glappa och bör därför kasseras. Enklast ersätts de med guldpläterade terminaler snyggt nertill under lådan. För att komma åt den gamla kabeln, böj en ståltråd och dra med den ut kabeln där den gömmer sig mellan bottenplattan och basreflexröret. Om de övre bafflarna är skruvade kan man enkelt inifrån dra ut ny kabel genom basreflexrören och löda till ett par enkla terminaler som kan skrivas fast på sidan av bottenplattan.

Om bafflarna däremot är limmade kan man välja att såga upp hål för terminalbrunnar baktill och dra ut ny kabel den vägen och löda till. Tänk då på att mitt på baksidan av OA-5 sitter en stödlist. Så enklast är att såga upp hål till vänster, respektive höger om listen. Skär med kniv runt den uppritade terminalhålen innan du sågar, annars kan faneret splittras upp.

Terminalbrunnarna köper jag från HiFiKit.

Alternativen är alltså: En visserligen kul men ändå jätterenovering som ovan av en högtalare som färdig ändå hör till de mer lågpresterande 60-talsmodellerna. Om man däremot gör sig omaket att modifiera dem till OA-5 typ 3 väntar HD-ljudkvalitet!

Eller gör bara en enkel renovering enligt RENOVERINGSTIPS. Då återställs det mindre välklingande originalljudet. Men å andra sidan kan man ståta med en Carlssonhögtalare i originalskick.

Y-montering av diskanterna på OA-5 rekommenderas av CarlssonPlanet och Stiftelsen Stig Carlsson, för enklare instruktioner se Nyhetsbrev 5

Vill du dessutom ha utförliga instruktioner inklusive skisser och bild på y-monteringen, klicka här.

Om problem ändå uppstår, kontakta CarlssonPlanet!

TEKNISKA DATA Sonab OA-5 Typ 1

– enligt Sonabs instruktionsbok och/eller HiFi-Handboken
(OBS! Alla data nedan gäller egentligen OA-5 Typ II som jag tror genom sin upphöjda baffel hade något större lådvolym!)

OA5Typ1-5

Volym: 47 liter
Mått: B x H x D: 24 x 61 x 43cm
Vikt: 10 Kg
Princip: Rundstrålande. Basreflex. (Min kommentar: Nja. Modellen saknar basreflexrör, det finns bara två runda hål i bottenskivan. ”Av produktionstekniska skäl” urskuldade sig Sonab då. Jag skulle säga av girighet. Stig C. använde aldrig denna konstruktion igen)
Impedans: ca 7 Ohm
Frekvensomfång: 37-18.000 Hz
Tonkurva: 42-15.000 Hz +/- 4dB på golv mot vägg
Delningsfrekvens: 2700 Hz
Bas/Mellanregisterelement: 1st 22 cm 8 Ohms Philips 9710 bredbandselement
Diskantelement: 4 st 5 cm 8 Ohms Peerless MT20HFC
Träslag: Riojakaranda, valnöt, teak, ek och vitlack. Fanns även i furu samt i röd, blå eller grön bets.
Pris 1973: 745:-/paret (Typ 2)
Begagnatpriser idag: 100:- uppemot 1500:- i ovanligt fanér och/eller fint skick.
Seriöst renoverade par kan kosta uppemot 3500:-. Det kan de vara värda, förutsatt att man inte är noga med musikernas sidoplacering i ljudbilden.

Visa fler bilder på OA-5 Typ 1

OA5Typ1-3

Dela detta:
Facebooktwittermail

Ett svar på Sonab OA-5 Typ 1

  1. Profilbild
    Stefan Berge 27 maj, 2020 at 18:35 #

    Hej. Har själv konstruerat en liknande ”carlssonlåda” alldeles nyligen.
    (http://valutronic.se/sq5020c.html)
    För att undvika resonans mellan de parallella väggarna ovanför baffeln dämpade jag dem med ett svart filtmaterial. Det borde också funka med att lägga in innerväggar som lutar utåt, så att man inte har några parallella ytor som ger resonans mellan varandra. Att det första fungerar vet jag, de som lyssnat har gett rejält med beröm. Det andra ska också fungera, utan parallella innerväggar blir det inga resonanser.
    Sedan kan det också ha med själva baselementet att göra, Philips 9710 var kanske bra för sin tid men skulle inte klassas som hifi idag.

Lämna ett svar