OA6 typ 2

[Rolf Zetterberg]

Tackar för schemat,Roland!
En liten snabbtitt på detta visar ett slutsteg med frekvensberoende motkoppling förstås och negativ utg.impedans som man får med ett lågohmigt motstånd(här två i paralell)i bashögtalarens nolledning.ACE-Bass har väl något liknande.Det som förvånar mej mest är själva slutsteget med ett drivsteg i klass A!Sluttrissorna däremot går i klass C!(basarna hopkopplade=ingen tomgångsström=klass C).En sån här koppling ser man lite då och då,t.ex i Zodiac:s komradio MA80 och 160-serien där LF-förstärkaren är kopplad såhär.Fungerar dock tack vare kraftig motkoppling.Räknar man lite så ser man snart att drivtrissan enbart ger 6W(!!)ut hela tiden och de två motstående motstånden också 6W,plus lampa och motstånd några watt och lite andra förluster=kanske 20-25W i ren värme (och detta utan signal-ljud in ger förstås ännu mer!).Det låter kanske inte så mycket,men det blir varmt.Alltså -större trissor kan vara bra.Dessutom bör man byta nätbrytaren(eller montera en yttre)eftersom en dålig sådan ger oerhörda spikar in på slutsteget.Dessutom är det bra med två 10n/1000V kondingar över brytaren(eller en tvärs transformatorlindningen går också)=mindre knäppar.

[Jon]

Mycket intressant Rolf! Kan du lägga ut artikelnummer till någon lämplig kondensator på elfa?

Är det av intresse så vet jag var man kan köpa en strömbrytare som vad jag kan se på bilden är identisk. Strömbrytare och lamphållare har jag dock ej funnit.


Mvh

[Rolf Zetterberg]

Maxdata för originaltrissorna 2N5192 och 2N5195:40W,80V,4A,2 MHz,hFE 20-80(obs att alla sådana här data brukar gälla vid montering på oändlig kylfläns,en parameter i taget,fritt i rummet osv,men det handlar det ju knappast om i det här fallet...Alltså kan det vara på sin plats med lite kraftigare grejor.
Man kan ta nästan vilken "plastkonding" som helst som klarar ca 300V växel eller 600V liksp eller mer.En bra lösning bör annars vara RIFAs X el Y kondingar som är gjorda just för sånt här.Dessutom har de långa anslutntrådar,vilket inte är det sämsta.
Ett typexempel där en sån här konding gör underverk är på SENTECs SE/PA/TU 77-serie.
Det där om strömbrytaren som du hittat-berätta mer!

[Jon]

Jag ska helt klart testa att montera kondingar på strömbrytaren. Men jag blev precis osäker på hur dom skulle kopplas in. Kan du förklara lite utförligare? Kanske lägga upp en enkel bild till och med?  :)

Strömbrytaren hittade jag i en katalog vars namn jag inte kan komma ihåg. Den kostade 78 kronor om jag inte minns fel. Nästa gång jag får möjlighet att titta i katalogen så ska jag undersöka möjligheten att få tag i dom.


Mvh

[stacro-lkp]

Jag är "kluven" på den punkten. Deras funktion är _gnistsläckare_.

I en (mekanisk) brytare får man alltid "en lite ljusbåge" mellan kontaktspetsarna var gång man _stänger av_, _inte_ när man _slår på_.
Det är detta med ljusbågar o.d. som gör att vissa reläer spec-as bara att kunna bryta 20VDC medan samma relä LSEP klarar 250VAC. Vid DC släcks ljusbågen helt genom att spetsarna kommer tillräckligt långt från varandra. Vid AC 50Hz finns det ju inom i sämsta fall 10ms en nollgenomgång, så att ljusbågen slocknar av sig själv.

Om kondensatorerna kopplas in parallellt med brytarkontakterna, så måste de tåla nätspänningen över sig under lång tid (medan OA6-an är avstängd) sig utan att pga. strömmen genom dem bli varma. Det jag inte gillar med detta arrangemang är att apparaten står delvis AC-genomfluten även när den är frånslagen. Kondensatorerna kan bli varma. (En ideal kondensator blir i princip inte varm, men nu är kondensatorer ju inte ideala...)

Om en kondensator kopplas in parallellt med trafons primärlindning, så kommer kondensatorn att "suga upp" (delvis) en transient som kommer av att man bryter ström till induktiv last.
Med kondensator bara öveer trafo-primären är apparaten garanterat strömlös när den är frånslagen. Dt finns inget som kan "gå varmt".

Jag föredrar nog detta ihop med en strömbrytare av god kvalité, med kontakter som "dras isär" snabbt.

Får jag också "peka på" _halvledarreläer_, som du skulle kunna fjärrstyra med en lågspänning? T.ex. ELFA art.nr 37-411-05 , 37-433-25 , 37-448-02? Alla dessa tre är _nollgenomgångsbrytande_, dvs. de bryter just när strömmen går genom 0.


"Vad är negativ utimpedans", etc.
---------------------------------------
"Negativ utimpedans" är ett modellbegrepp för hur en förstärkare uppför sig när man inför en positiv återkoppling från strömmen genom lasten, genom att ta ut spänningen över ett lågt motstånd. Bland annat inträffar just det, att utspänningen _ökar_ när lasten ökar.
Jag har sett schemat på OA6-slutsteget. "Att detta kan fungera..."?? Det måste ju bli cross-over "så det står härliga till"... Det måste ju vara pga. kraftig motkoppling och att man inte använder den mer än upp till ca 300Hz som det funkar...
"I princip": Om man påtrycker och tar ut en triangelvåg, så får insignalen till sluttransistorerna utseendet av en fyrkantvåg med triangelspetsar. De "vertikala" delarna av denna signal blir väsentligen två bas-emitterspänningsfall hög.
Att man inte lade ett motstånd mellan de hopkopplade basarna och utgången, de hopkopplade emittarna...? Motståndet skulle vara av storleksordningen 100Ohm, då skulle högtalaren drivas direkt av drivsteget, klass  A, vid låga utsignaler.  Suttransistorerna skulle "undan för undan ta över" när utsignalen ökar.
"Feed-Forward Current Dumping" tror jag att detta kallaas på engelska. Engelska QUAD använder något i den stilen i sin senaste generation slutsteg.

Det där med "likspänning för att kompensera högtalaren...":
Eftersom högtalarelementet är monterat vertikalt, så kommer konen av sin tyngd att hänga ner ett litet stycke, så att talspolen (vid insignal 0) kommer att i vila hänga lite utanför mitten av magnetens luftgap. Detta kompenserar man (tydligen) genom att, med en liten likström, lyfta lite i konen, så att talspolen kommer in mitt i magnetluftgapet i vila.

/SC

[Rolf Zetterberg]

EN konding tvärs trafons primärlindning tillämpas t.ex av Tandberg.TVÅ kondingar över de två brytarna av många japanska fabrikat.Välj det som önskas....

[Jon]

Angående kondingarna så verkar det ju som att du tycker att det är säkrast med 1 som man lägger parallellt med trafons primär. Jag förstår dock inte riktigt vilka du menar att man ska använda sig av vad det gäller elfas sortiment. Har kikat runt en del, men jag hittar inga där det specifikt står att dom ska användas över strömbrytare.  :?   . Kan du angå artikelnummer på elfa?

Angående vad du säger om slutsteget så blev det lite grekiska på slutet nu. Men varför man lägger likspänning över membranet förstår jag nu! Riktigt smart, även om det ökar förlusterna litegrann.


Mvh

[Jon]

Idag ska högtalarna hämtas hem från sommarstället!  :D

Dom ska undersökas, ordrar ska skickas och bilder ska tas om allt går som beräknat.


J  :mrgreen:

[Daniel]

Jon, hur har det gått med OA-6orna?

Jag misstänker att ena slutsteget i mitt par är på väg att gå sönder. Ibland kommer ett obehagligt brumljud, oftast när man inte spelat någon musik på några ögonblick. Missljudet tonas liksom in, och blir snabbt påträngande. Det försvinner om man stänger av högtalaren och sedan slår på den igen, men tycks kunna återkomma när som helst. Om man spelar helt oavbrutet på medelhög volym verkar det som om man klarar sig, men någon gång tystnar ju musiken, och då...

En annan sak jag undrat över är påståendet om att det alltid ligger en ström genom delar av slutstegen, även med strömbrytaren i frånslaget läge. Stämmer detta? Och gör man i så fall bäst i att alltid bryta strömmen med en extern strömbrytare, eller finns det någon tanke bakom konstruktionen (låter iofs troligt)?

[grafpro]

Provar att väcka liv i denna flera år gamla (men tidlösa) tråd, då det verkar vara väl insatta människor som skrivit här tidigare. Anledningen är ett par ovanligt fina OA6 2a som jag renoverar. Allt verkade fungera häpnadsväckande bra tills jag testade med tonsvep och närmikrofon på basen för att se vad denna märkliga konstruktion kan klämma ur en 9710. Golvet vibrerade vid 28-30-32Hz. Då - poff! Därefter tystnad.

Nu behövs alltså schema på förstärkaren och gärna senaste nytt på forskningsfronten vad gäller bra ersättare till sluttransistorerna. Två av de tre har nu totalkortis i alla riktningar. Den tredje verkar ok. Hur det är med drivtransistorerna vet jag inte än. Elementet är i alla fall helt. Ett schema vore guld värt!

Har testat att tonsvepa baselementet lite och mätt i basportarna. De verkar vara avstämda till överraskande höga 54Hz! Överhuvudtaget är detta en märklig konstruktion.