Pensionärers välljudsrättigheter

[thokos]

Det verkar tyst på tråden !?
Kan möjligen tysnaden i denna tråd tolkas att frekvensjägarna har hamnat likt Grekerna i en äkta paradox? Återkommande har "förståsigpåare" sagt att hjärnan tolkar ljud på olika sätt. Också på ett sånt sätt att frekvenser som inte finns återges i hjärnan genom kompensation. Därmed skulle återigen det jag kallar för "frenetiskt frekvensjagande" ha fått en allvarlig törn som ställer till med problem för de mest energiska frekvensjagarna som vill mäta sig till en verklighet som inte finns. ELLLER är det bara ett allmänt ointresse för ämnet. "Ljud är subjektivt och i högsta grad individuellt" eller ....?
/thokos

[Martin Dellstig]

Hej!

Jag tror att vi börjar närma oss ett konsensus av att vi säger och menar ungefär samma sak men möjligen tolkar effekterna av det lite olika?

Jag tror vi är överens om att:
- Hjärnan kan fylla på hörselupplevelsen med saknad information när vi har tillräckligt med data för att förstå vilken information det är som saknas.

Problemet:
- Jag tror att vi blir känsligare för störningar när vi lyssnar då det gör oss osäkra på vad det var vi faktiskt hörde. När denna osäkerhet kommer in kan vi ej längre, med lätthet, återskapa den saknade informationen.

Detta kan bero på (minst) två saker som jag har märkt.
- Återgivningen måste vara av god kvalitet, så att jag korrekt uppfattar ljudet. Jag har själv spelat sönder element bl.a. skadat talspolebobinen vilket lett till ett litet "durrande ljud", inte högt men noterbart och mycket störande. Detta ljud påminner mig om hur ett dåligt* omkantat element låter. I detta fall störs korrigeringen ut av missljudet.

- Återgivningsmiljön måste vara av så pass bra att andra typer av störningar utanför musikåtergivningen ej påverkar hörbarheten.
Ett exempel är att i min hall har jag en mindre anläggning som jag ibland spelar på när jag får gäster. Hallen är tyvärr ganska hård men går utmärkt att spela i när det kommer 6-7 personer. Kommer bara två personer in i hallen är hörbarheten dålig då ljudet studsar runt. Då blir det alltså svårt att korrigera hörupplevelsen om jag inte får tillräckligt med gäster.

Med vänlig hälsning

Martin

* Med dåligt här avses en misslyckad omkantning där någon inte klarat centreringen.

[thokos]

Vad trevligt Martin.
Konsensus !! Vi är överens om att omkantning inte kan bli bättre än vad objektets övriga delar kan prestera. Dvs att omkantningen görs korrekt med rätt centrering. (Batterimodellen duger inte) "Riktiga schims !!? Hur de än ser ut så innebär det ändock bara att se till att spolen är i mitten. Det är ju den gängse definitionen på centrering. Jag har i alla fall alltid förordat att "väta" loss dustcapen. "Riktig vågform" på skumkanten. Hur den än ser ut (inom rimliga gränser) så är den alltid "mer" riktig än en gummikant. Vad har vi mer i vetenskapen att hämta??? Sot i spolen!!? Hur har den hamnat där har många frågat. Är elementet så hårt spelat utan kanter att den är sönderbränd så har den ändå inget berättigande i den här diskussionen. Jag har aldrig stött på sot, däremot har jag hittat ett antal inkapslingar som är spruckna. Antagligen beroende på hög värme. Petar man på dem så faller de isär och blottar spolen. =kassering. Har vi något mer att hämta?? När vi väl har fått dit nya kanter så kan vi naturligtvis mäta oss till hur resultatet blev. Sen kan vi vara nöjda eller missnöjda. Ev anomalier från en idealisk återgivning kan vi återigen kompensera med mottagaren, örat, ledningen, hörselnerven och den upplevelse som hjärnan återger med all den inverkan som livligt diskuterats här och i andra trådar. Räcker det inte så kasserar vi eller köper ett nytt element. Tack Martin vi har nått konsensus. Jag kan dock inte låta bli att upprinnelsen till diskussionen är om en mer eller mindre händig renoverare klarar av ett kantbyte eller inte? Visst gör man det. Resultatet kan dock inte bli bättre än vad förutsättningarna ger. Det vetenskapliga ligger inte i det vi gör utan MER i det vi hör eller tror oss höra med all den bakgrund som beskrivits. Frågan kvarstår varför vill inte cp medverka till att renoverare själv skall omkanta då vi vet att en bra beskrivning ger fullödig information om HUR man gör. Resultatet blir inte bättre genom att betala mer. Eller ....????
/thokos

[Martin Dellstig]

Hej

I mitt inlägg nu senast när jag skrev om konsensus så avsåg jag

Hjärnan kan fylla på hörselupplevelsen med saknad information när vi har tillräckligt med data för att förstå vilken information det är som saknas.

Jag menade att hjärnan till viss del kan återskapa saknad information när data är inkomplett alltså.
Felaktigt ljudande material tror jag däremot vi har svårare att korrigera i hjärnan.


Hur sedan var och en vill göra med sina egna omkantningar får var och en själv ta ställning till.
De som vill kanta om högtalare själva gör det och för dem är det en jättebra service att kunna köpa kanter via dig.
De som vill lämna bort jobbet till någon annan gör det.

Jag har inte lagt in några värderingar på hur folk kantar om sina element i denna tråd, det avhandlade vi i den andra tråden. Där har du och Per olika åsikter om omkantning är svårt eller lätt.
Jag har enbart talat om hur vi uppfattar ljud.

Med vänlig hälsning

Martin

[Ragnwald]

Hej igen

Nu handlade väl inte denna tråd om huruvida omkantningen i sig bidrar med någon form av degenerering av elementens prestanda och om hjärnan förmår kompensera för detta. Kan i alla fall påtala att efter jag, efter konstens alla regler, omkantat mina OA-2212, ganska snabbt kunde konstatera att mina älsklingar, sedan 25 år, tappat sin forna glans. Det är följaktligen inte så enkelt som att enbart byta skumkanter, för att återskapa originalljudet, hur noga man än varit med just det. Nog om det.

Intressant är i diskussionen, hur olika vi skaffat våra hjärnor de minnesideal för hur olika ljud ska låta.
Helt klart har de flesta mäniskor olika hörseluppfattning, men det har ju ingenting med musikanläggningen som sådan att göra.
Personligen hämtar jag mina preferenser genom att lyssna på musik live och då är det enbart akustisk musik som är intressant i sammanhanget.
Konserthus, jazzklubbar, visklubbar, eget och bekantas musiserande. Spelar själv piano, klassisk gitarr, dragspel och lite flöjt.
Naturligtvis kan jag inte få fullt headroom hemma med mina Carlssonhögtalare, men absolut tillräckligt för att jag ska känna mig nöjd ändå, det kompenseras lätt.
Men jag oroar mig för dagens ungdom som inte intresserar sig för akustisk musik, enbart besöker olika rockfestivaler med elektrifierad musik, eller allt mickat. Naturligtvis har även jag besökt rockfestivaler och bevistat rockkonserter, men inte det enbart.
Inte konstigt att de nöjer sig med hemtankat 128Mbit material via nätet, deras hjärnor behöver inte kompensera/korrigera någonting.
De förstår inte ens vad The loudness race betyder och vad de missar. Vilket betyder slutet för den breda hifi-marknaden.
Till och med elektrifierad musik låter flackt och ointressant, går inte att kompensera för.


Återstår endast de unga hembiofantasternas strävan efter fullödiga dynamiska effekter enligt THX.
Mycket klassisk musik har nu kommit ut på sk musik-DVD och kanske Blue-Ray formatet kan skänka oss utmärkt filmade konserter så småningom.

Det jag upplever och alltid har upplevt som det viktigaste i en återgiven musik hifi-anläggning, är just att de dynamiska förloppen och att dynamiken (skillnaden mellan svagaste och starkaste signal) är så stor som möjligt. Och det tror jag inte min åldrade hörsel har ändrat på.

Mvh Björn