ossint @ Thu 24 Mar, 10:24 am wrote: Tinariwen: Amassakoul: känner jag inte till. Kan du beskriva närmare? Uttrycket ökenblues har jag aldrig hört tidigare, vad vill det beskriva?
Tinariwen var inte speciellt riktat till Dig. Men OK. Tuaregmusik från norra Mali: bluesens rötter finns som bekant i Västafrika. Gitarrbaserad, lågmäld, "lite entonig", hypnotisk, bluesliknande musik som jag har stor behållning av. Dessutom är det en bra inspelning. (Självklart med en reservation för att många av mina kompisar tycker att jag har en "konstig" musiksmak )
Björn 8)
...man går från oklarhet till oklarhet - det är det som kallas livet...
Hansson&Carlsson @ 2005-02-20 wrote:Hej!
Två [font=Comic Sans MS]John Mayall [/font]skivor som jag tycker låter bra. Blues from Laurel Canyon, de är hos dig, hemma i rummet.
Inspelad på DECCA ffss " full frequency stereophonic sound", de kunde redan på 60-talet. The turning point (live), "Room to move" detta är spelglädje.
Tycker annars att ni nämnt många bra inspelningar/låtar/artister.
Dannes omnämnande av Supertramp håller jag absolut med om.
En kul sak hände angående [font=Comic Sans MS]John Mayall [/font] härom kvällen. På nyheterna så pratade man plötsligt om en rock/blues festival i Toulouse. En av aktörerna var någon "Majåll" vilket visade sig vara herr Mayall. Han såg inte ut som på skivomslaget utan mer som en bit över 70, som han är, och vithårig, annars var allt som förr, ungefär. Spelar fortfarande.
Plockade just fram flickvännens Titiyo singel, Come Along .
Jag hade nåt minne av att jag trodde det skulle låta bra men att det blev en besvikelse när jag slog på den. Det var på OA116.
Det som felade var grumlig bas och alldeles för lite precision på sången.
Men nuså! På OA50 låter den riktigt bra, precis så som den borde, förutom att sången blir för skarp i de högre tonerna. Jag gissar att det är pga den odelade basen.
Basen är fortfarande lite grumlig men nu hörs det att det enbart är rummet som spökar och det finns lite mer "punch" än med 116.
Jag höll på att glömma att jag bytt ut den gamla Roteln, den sabbade nog endel den med.
Jag har för avsikt att sätta ihop en sampler för referenslyssning som några av er vet. Här är mina favoriter, en övervikt för klassiskt men jag skall försöka skaffa några av de tips ni har gett i tråden. Ev. hjälp premieras.
Stravinsky Variation de l’oiseau de feu RSO Berlin/Maazel DG (1958) 01:23 Stenhammar Pianokonsert nr 2 Ortiz/GSO/Järvi Bis (1989) 06:42
Favorit sedan 1993, dynamiskt och naturtroget Work Making Believe Emmylou Harris (1977) 03:08 Gerswin Porgy and Bess RCA (????) 01:21 Reger Sonata för violin och piano op. 122 e-moll Hässler Erlich/Mauser
Naturtrogen inspelning, från en Hässler-Sampler Prokofiev Romeo and Juliet/The Montaues and Capulets Skrowaczewski Mercury (1962) 05:14 Ravel L’Enfant et les sortilèges Ansermet Decca (1954) 03:57
Sången ligger långt bort i akustiken, ovanligt! Johansson Kvällar i Moskvas förstäder (1967) 04:14 Strauss Salomes dans CSO/Reiner RCA (1954) 09:01 Wise/Blagman Give me the right Presley RCA (1961) 02:50
Outtake släppt först för några år sedan, replokalskänsla Puccini Turandot Björling (1959) RCA 03:29 Cooder No Safety Zone/Paris Texas Cooder (1985) 01:55 Bellman Vår Ulla låg i sängen och sov Engblom (1971) 03:53
Fantastisk dynamik i sången (över 20 dB). Enkelt visarr., lätt orkestrerad
Och visst gillar jag Machined Head/Made in Japan och Led Zeppelin, ungdomssynder ;) samt Pink Floyd och Peter Gabriel.
Den personen som skickade ett mäjl om en referensskiva får gärna skicka ett mäjl till mej igen.
Formaterade bort en massa grejer, bl.a mäjl, som jag i efterhand kom på att jag kanske skulle ha sparat.
Jag hittade just en fil jag trodde jag tappat bort. Min vinyllista! Kolla gärna igenom och tipsa mej om det finns nåt av ljud-värde som jag missat. Det är mest hårdrock och ganska ovanliga metal-grupper men det finns annat också.
s.b wrote:Jag fick 160:- för en gammal skiva med Bathory i en
begagnataffär
Det är stor efterfrågan på metal-vinyler
/s.b 8)
Det var inte illa.
De jag har som är värda en del, vad jag vet, är skivorna med Macabre, Manilla Road, Acid, Neon Rose och Tears, den första med Awrosmith och möjligvis den första ELO. Den är förresten ett måste för alla som gillar den gruppen. Den är mycket elakare och mer knarkig är deras andra plattor, skitbra helt enkelt!
)
