Per Gulbrandsen wrote:1. PRISER
Många forumdeltagare förväntar sig att konstruktion av nya Carlsson-element ska ske på obetald fritid, vilket det också gör, gott så. Men det rent fysiska framtagandet av testelement är aldrig gratis, något elementkonstruktörer känner till alltför väl. Bara pressverktygen får snabbt tiotusenkronorssedlarna att segla iväg och ofta blir det över 100.000:- - ibland mycket mer än så - innan ett element är godkänt och klart.
Det här är faktiska kostnader som kommer på faktura, och som var och en inser går det inte att betala fakturor idéellt. Kostnaderna måste tas ut på priset. Risktagningen för den enskilde konstruktören är därmed oerhörd, tänk om elementet inte blir bra - trots kostnaderna? Det är just därför merparten av världens högtalarmodeller använder redan färdiga elementserier.
Förstår man vidden av detta och hur högt SSC faktiskt siktar med att ta fram unika element, ja då inser man också att den här tråddiskussionen om pris är något märklig.
Ett element måste bära sina egna kostnader, det finns inga stödpengar att söka.
Hmmm nu vet jag inte var du har fått denna information från men jag har mina aningar.
Det fysiska framtagandet av specialelement så länge det inte kräver komponenter från externa leverantörer eller speciella verktyg är vanligen en kostnad som elementtillverkaren står för. Gratis för beställaren (åtminstone tills man börjar köpa element). I fallet med Obi T22oa så har det dock funnits kostnader av pressverktyg misstänker jag men om dessa har uppgått till att överstiga 100kkr så börjar man undra hur det står till med den ekonomiska verklighetsförankringen. Tidigare element har ni velat ha in 50kr/st för att täcka utvecklingskostnader bl a. Det innebär att det måste säljas minst 2000 diskanter innan ni når break even.
Ett pressverktyg ligger i storleksordningen 10kkr och däromkring.
Ett gjutverktyp ligger i storleksordningen 100kkr och uppåt.
Om det verkligen har kostat så mycket som 100kkr för Obi-T22oa för verktyg så kan man återigen ställa sig frågan varför ni inte bara tog fram stansade plåtvinklar för monteringen istället. Där är verktygskostnaden noll, ställkostnaden låg och ett pris på de borde ligga runt någon kr st. Där skulle man kunna sälja dom med rejäl marginal utan att det ändå känns svettigt för konsumenten.
Man får minnas att schablonmässigt så innebär varje krona i utvecklingskostnad per sålt element en tia ut till konsument. En optimistisk prognos om 10000 sålda enheter innebär en utvecklingskostnad på 100kr/element om det har kostat 100kkr i total utveckling.
Nu tror jag inte att utvecklingskostnaden för T22oa har legat på 100kkr utan snarare
maximalt en tredjedel men troligen långt mycket mindre för SSCs del.
När det gäller er strävan att ta fram unika element så är den strävan ju god om det inte innebär ett självändamål utan element med faktiska ambitioner att ta fram element passande nya och gamla orthoakustiska konstruktioner. Men en strävan räcker tyvärr inte. Man måste faktiskt ta fram element oxå. Hur har ni lyckats med denna ambition då? Vi kan väl rekapitulera.
- B65oa var det första SSC/Carlssonelementet. Unikt? Nja det är ju i allt väsentligt en SC165 serie 4. Unikhet=0 Utvecklingskostnad=0*
- T11oa var det andra elementet. Det är enligt initierade uppgifter helt uppbyggt på standardkomponenter. Mätningar på motsvarande uppbyggda element ger för handen att det är inte orimligt. Unikhet=0 Utvecklingskostnad=0*
- B65oa-II. Här har vi faktiskt ett element som är lite unikare då dess dustcap kommer från en separat tillverkare i Tyskland. Om det priset bakas in i elementkostnaden eller om SSC står för att dessa köps in separat vet jag inte men kostnaden för dessa är rätt begränsad. Unikhet=10%, Utvecklingskostnad=0/4-5kkr#
*Jag räknar in faktiska kostnader för prototypelementframställningen och inte kostnader för telefonsamtal och resor till Köpenhamn.
#Beroende om kostnaden togs separat eller av Tymphany och bakades in i priset.
Vidare kan man undra över ambitionen att ta fram orthoakustiska element har varit så hög alla gånger. Hur var det nu med lyssningen av OA-60 (ja de som aldrig kom ut på marknaden) hemma hos Hans Melander och förklaringen över baselementet, Per?
2. SKUMKANTER
Vi har sedan CarlssonPlanet startade berättat allt vi känner till om hur man bäst renoverar sina Carlssonhögtalare. Men en enda sak har vi beslutat att aldrig publicera: En instruktion för skumkantsbyte.
Orsakerna till detta har jag flera gånger redogjort för i bl a nyhetsbrev.
Det handlar främst om att de långslagiga element Stig använde är mycket svåra att renovera korrekt utan att få distorsion i elementet. Distorsionen är mycket svår att avslöja för den enskilde, och vi vill inte ha en massa felrenoverade element på marknaden som drar ner ryktet för Carlssonljudet och gör att högtalarna blir stående tysta.
Själva renoveringen är ett så grannlaga arbete (om det ska göras korrekt) att det inte går att lära ut om man inte fysiskt sitter tillsammans och jobbar i timmar, ja dagar. Det går inte att berätta i text och bild, man måste vara hands on tillsammans. Man måste använda särskild utrustning, ha tillgång till testmöjligheter och mätutrustning osv.
D.v.s. jobbet bör göras professionellt - eller inte alls.
Av ovanstående och det faktum att du gärna tar på dig uppgiften tolkar jag att du gör det proffesionellt. Att du har gedigen erfarenhet med tusentals element renoverade under en längre period gör att du säkerligen har all den erfarenhet som behövs. Det betvivlar jag inte. Att du har all väsentlig utrustning förutsätter jag för att kunna konstatera att elementen inte distar på det sätt som de sägs kunna göra om de renoveras fel. Jag ställde frågan tidigare om viken utrustning du har. Av genuin nyfikenhet. Idag kan man köpa utrustning för under en tusenlapp som kan användas om man redan har en dator och valfritt slutsteg men när du började renovera element (var det tio år sedan) så var situationen en lite annan. Så min nyfikenhet baserar sig mest på om jag har missat något av alternativen på marknaden. Det kunde ju vara trevligt att kunna tipsa andra om billiga mätutrustningar eftersom jag får frågan många gånger.