Avstämning - mystiska uppgifter

[olaume]

Intressant mätning Lennart. I princip tror jag okcså på att ge draghjälp med externa baslådor. Man avlastar dessutom då sina högtalare med tunga frekvenser så att de bör ha chansen att spela renare i det övriga registret. Rent möbleringstekniskt är det dock knepigt när man har stora golvare som OA116. Men finns det egentligen någon större anledning att placera baslådorna i direkt anslutning till huvudhögtalaren? Den låga basen sprider sig väl bra ändå och under en viss frekvens har jag för mig att örat i vilket fall inte kan avgöra riktningen. Det är väl det som är principen bakom att ha en subbas? Rätta mig gärna om jag har fel.

/Ola

[lennartj]

Sub-baslådorna behöver inte stå intill huvud-högtalarna, men om man har många utan individuell digital faskompensering (som jag) bör all placeras på så lika avstånd som möjligt i förhållande till sweetspot för att de inte ska motarbeta varandra.

Jag är hemmablind och lider inte av att OA52 har låg ljudbild, men många besökare påpekar det.
Därför designade jag mina OB52 som "fundament" och med OA52 stående ovanpå gillar alla ljudbildens höjd.
Diskantelementet befinner sig på exakt samma höjd som Larsen 6 (om någon bryr sig).

[momus]

Med all respekt för intressanta mätningar och låga ljudbilder, nu börjar tråden ta en annan väg. Det finns faktiskt andra trådar som behandlar just dom sakerna.

[lennartj]

Var vänliga respektera momus önskan och ställ inga följdfrågor till mina inlägg här,
utan till tråden Följdfrågor om Carlsson OA5x med subwoofer
http://www.carlssonplanet.com/forum/vie ... f=1&t=5387
som jag just startat för ändamålet.

[grafpro]

Utmärkt idé. Livet är så komplicerat att man har fullt sjå att fundera ens över en enda sak, den blir lätt övermäktig ändå. Om man exempelvis undrar över hur avstämningar ser ut när de simuleras och hittar massor av påståenden om hur bra och dåliga avstämningar ser ut och hur det påverkar ljudkvaliteten.

Då låter man programmet Basta simulera alla Carlssonmodellerna. Sedan ser man att Stig på sjuttiotalet var helt ute och cyklade, flera modeller är just så som andra, riktiga forskare (Stig nådde aldrig någon doktorsexamen) menar är mycket dåliga genom att ge usel transientförmåga. Då undrar man hur detta dåliga drabbar oss stackare som ska lyssna på det. Min tanke var då att med en digital hammare slå världen med häpnad genom att visa det sannaste som finns: oscilloscopbilder! Oscilloscopet visar precis vad som hände, det är inte en simulering och inte en bearbetad mätning utan den råa sanningen. Därför köpte jag lite extra pryttlar för ändamålet.

Efter det hade jag tänkt att det kunde vara kul att verifiera det hela med alla parametrar involverade, alltså pilsner, ABX-box för blindtest och några par sunkiga öron. Då skulle omodifierade sjuttiotalare jämföras med ombyggda, vars konstruktion jag ska be att få återkomma till.

Först att ta itu med är nazze (intressant för övrigt att han stavar med zäta men säger "nöff", svårtolkat). Han och ett par andra före honom har föreslagit att simuleringarna inte stämmer och även gissat på skäl till att de inte stämmer ("komplicerat inre" mm). Jag har därför försökt verifiera med andra metoder. Man kan mäta impedanskurvan och man kan allra bäst mäta konrörelsen. Impedanskurvan stämmer mycket bra med simuleringarna, vilket egentligen räcker väl. Konrörelsen är inte lätt att mäta utan särskild utrustning (det går inte med mikrofon) men skapligt med ett lätt pekfinger på konkanten. Återigen stämmer allt ganska väl. Överlag är avstämningarna antagligen något lägre än de jag sagt, och i fallet OD11 lite mera lägre. Mest beror det på att basporten ju mynnar neråt och luftvolymen mellan golv och högtalare därmed också ingår i basresonansen. OD11 ligger nog strax under 50Hz i stället för 54Hz. OA14 kanske på 29Hz i stället för 33Hz, OA116 sannolikt på 28Hz i stället för 30Hz. Det betyder att situationen överlag är värre än vi trodde. Det var det.

Oscilloscopbilderna som skulle visa den råa sanningen visade sig mycket svårare. Utan att lägga ut tusen bilder kan jag konstatera att alla modeller jag råkar ha i närheten (OD11, OA51, OA14 och OA116) visar just det som all litteratur säger att man ska undvika! Alltså även de som har en exemplariskt simulerad anpassning. Det syns visserligen otvetydig skillnad mellan exempelvis OD11 och OA116 men om man försöker kvantifiera den så är det ungefär som tre till två. Inte som ett till tio eller något sådant. Mitt kunnande räcker inte till här.

Vilken är bästa mätsignalen?

Finns något etablerat sätt att kvantifiera transientförmåga?

Se några exempel från OA116. Blå kurva är påförd signal, röd är mätmikrofon i basporten.



Mätning med puls finns i de äldsta artiklarna i ämnet. En kort 5ms likspänning ger konen en puff som får luften i röret att börja svänga. Ser ut ungefär så för alla modeller, men kanske 30% kortare avklingning i de små.



Mätning med tonskur. Åtta cykler vid resonansfrekvensen påförs. Det tar som synes ett par cykler innan resonansen är igång, och ett par extra innan den stannat. För de mindre modellerna tar det en eller enochenhalv. Här kan man resonera lite till. Ett slag med pedalen på en bastrumma ger ungefär detta, fast ännu färre cykler, bara tre-fyra. Om det tar två cykler att nå nivån blir det kanske inte ett BANG utan mera ett prutt. Men - ett slag på en bastrumma ligger runt 100Hz, inte 30Hz! Vid 100Hz är det i samtliga fall konens framsida som genererar ljudtryck, inte basporten. Ett slag på en stor puka eller en gong börjar med några perioder höga frekvenser och först efter den smyger en låg frekvens igång. Då behövs alltså ingen transientförmåga vid låga frekvenser...



Mätning med vitt brus som plötsligt stängs av. Ger ungefär samma bild som från tonskur. Det högfrekventa bruset i resonansen efter den påförda signalens död är inte resonans utan efterklang från rummet.

Nu undrar man: finns ett bättre sätt att illustrera dålig transientförmåga? Eller - tänk om alla har fel och Stig hade rätt! Det kanske är en myt att avstämning är en kritikt sak och att en dålig anpassning ger dålig transientförmåga. Om detta tjatas ju i alla högtalarbyggarböcker, men kanske är det en självgenererande lögn. På artonhundratalet visste alla läkare att åderlåtning var en mycket effektiv metod att bota sjukdomar, när man började forska ordentligt i saken visade det sig vara ett effektivt sätt att döda sjuka människor. Myter har ofta varit orubbliga sanningar tills de granskats.

Jag vet banne mig inte. Kanske måste mätningarna göras utomhus. Jobbigt.

[jansch]

GRAFPRO - Ett stort tack för alla mätningar/inlägg/funderingar i detta ämne!
Hade tänkt att jag skulle engagera mej oxå och försöka bidra med mätningar etc.
Det är ju jag som t.ex har förordat/förordar att byta basarna i OA116 och OA2212 till SilverFlute.... Simuleringarna pekar ju på att den inte passar.

Jag har ju varit väldigt "tyst" de senaste månaderna på både Planeten och Faktiskt vilket beror på en större husrenovering (byte till värmegolv i bottenplanet, nytt kök, dolda kablar i golvet samt allt annat småarbete såsom målning och tapetsering). Har fräst 330 meter (!) spår i golvspånskivorna för värmeslangarna..

Tänkte inte "försvara" mitt val av SilveFlute mer än att konstatera att dom låter jävligt bra, rappare och torrare än både original och B65:orna. Din förklaring att den mesta musiken/basen ligger i frekvensområdet ovanför "riskområdet" kan nog stämma.
Dock att trigga basreflexfuntionen till självsvängning kräver ju inte en specifik frekvens utan det räcker ju att konen bringas ur sitt jämviktläge - som du bl.a har gjort med en puls. Detta borde ge "bumlighet" även om musikinformationen ligger utanför riskområdet. (Kanske inte om dämpningen är klart under 0,7)

Dina senaste mätningar är ju jäkligt intressanta! Blev sugen att ta fram mätgrejor och annat men detta får vänta tills jag åtminstone fått igång golvvärmen och köket...

Än en gång -Stort tack för dina inlägg i detta ämne.

[Russ]

Nu väntar jag med spänning på vilka baselement som är optimalt anpassade för mina OA-116,som jag för övrigt är mycket nöjd med.(SilverFlute i basen)

Förslag?

[masen]

Jag väntar också med spänning på rätt element.

Tycker att Silverfluten blev lite väl dyr när den kom hit över Atlanten, annars skulle jag ha provat den.

[jansch]

Silverfluten är inte så dyr..... eller är ca 400:- /st dyrt?

[masen]

Det enda pris jag sett är 595:-.

Lite sur på en av bröderna som var i USA en vecka - utan att tala om det