Stiftelsen Stig Carlsson

Välj en länk nedan för att fortsätta:

Medlemmar (öppna)

SSC – Stiftelsen Stig Carlsson är en särskild stiftelse som bildats för att ansvara för Stig Carlssons kvarlåtenskap,
rättigheter, varumärke, forskningsresultat och teorier.
SSC har bland annat ansvar för att sprida de orto-akustiska principerna till nya generationer och att ta fram nya
konstruktioner och modeller i Stigs Carlssons anda.
I en lugn och trevlig kontorlokal i södra Stockholm huserar SSC sedan hösten-03 Stig Carlssons kvarlåtenskap. Däribland hans inspelningar, forskningsmaterial, brev, mätningar och historik samt en utsökt skiv- och CD-samling, ett stort arkiv internationella tidskrifter om hifi, musik- och ljudåtergivning, en rad högtalare (prototyper, klassiska och nya modeller) samt en förstklassig hifi-anläggning som kan avlyssnas i Stigs berömda stora danska träfåtöljer. Här hålls också de flesta av SSC:s möten.
Stiftelsen bildades av en rad prominenta svenska musik- och hifinamn och består idag av följande personer:
Styrelseordförande är läkaren Lars Bäcklund och övriga styrelseledamöter (jan-12) akustikern Ingemar Ohlsson, ljudteknikern Bertil Alving, f.d. Sonabteknikern (numera Saab) Bo Fahlström samt CarlssonPlanets internationella redaktör Martin Dellstig respektive chefredaktör Per Gulbrandsen. Hedersmedlem är kördirigenten professor Eric Ericson.
Adjngerad vid vissa möten är högtalarkonstruktören ingenjör Ingvar Öhman,
I Stiftelsens vänkrets verkar dessutom en rad av Stig Carlssons vänner, kollegor, rådgivare, tekniker, musiker och tonsättare.
Stiftelsen kan nås via e-post på via Kontakta oss.

Historik (öppna)

SSC – Stiftelsen Stig Carlsson är en särskild stiftelse som bildats för att ansvara för Stig Carlssons kvarlåtenskap, rättigheter, varumärke, forskningsresultat och teorier. SSC har bland annat ansvar för att sprida de orto-akustiska principerna till nya generationer och att ta fram nya konstruktioner och modeller i Stigs Carlssons anda.

I en mötes- och lagerlokal i södra Stockholm huserar SSC sedan hösten-03 Stig Carlssons kvarlåtenskap. Däribland hans inspelningar, forskningsmaterial, brev, mätningar och historik samt en utsökt skiv- och CD-samling, ett stort arkiv internationella tidskrifter om musik- och ljudåtergivning, en rad högtalare (prototyper, klassiska och nya modeller) samt en förstklassig hifi-anläggning i ett behagligt dämpat lyssningsrum.

Styrelseordförande är läkaren Lars Bäcklund och övriga styrelseledamöter är akustikern Ingemar Ohlsson, ljudteknikern Bertil Alving, f.d. Sonabteknikern (numera Saab) Bo Fahlström, kördirigenten professor Eric Ericson samt CarlssonPlanets internationella redaktör Martin Dellstig.

I Stiftelsens yttre vänkrets verkar dessutom CarlssonPlanets chefredaktör Per Gulbrandsen samt en lång rad av Stig Carlssons vänner, kollegor, rådgivare och musikmänniskor.
Stiftelsen kan nås via e-post på via Kontakta oss.

Målsättning (öppna)

1997-05-09

Kammarkollegiet
Arvsfondsenheten
Att: Advokatfiskal Anne Wickström
Box 2218
103 15 STOCKHOLM

Stiftelse till minne av Stig Carlsson

Goda skäl talar för att Arvsfondsenheten medverkar till att en livskraftig stiftelse i Stig Carlssons anda kan inleda verksamhet syftande till optimal återgivning av musik i hemmiljö med högtalare.

Tillgänglighet
Om musik väl reproduceras via högtalare gör detta upplevelser tillgängliga för dem som av olika skäl inte har möjlighet att besöka konserter. Många yngre personer med funktionshinder sätter mycket stort värde på dessa möjligheter. Ungdomar och arbetslösa yngre vuxna har (i likhet med många andra musikintresserade) sällan råd, tillgängligheten för funktionshindrade har inte alltid lösts väl och äldre kommer inte så lätt iväg till olika evenemang. Eftersom huvuddelen av Sveriges befolkning bor långt från konsertlokaler har musik förmedlad genom högtalare i hemmiljö fått stor betydelse i kulturlivet.

Bostadens akustiska miljö kan medge god musikåtergivning
Av rättviseskäl är det angeläget att musik kan återges väl i bostäder. Detta kräver kännedom om vanliga bostäders akustiska miljö och de krav den ställer på en god högtalare och dess placering. I detta slag av forskning och utvecklingsarbete var civilingenjör Stig Carlsson banbrytande. Hans mål var att ge upplevelser så nära deltagande i evenemang med levande musik som möjligt.

Bra inspelningar och lämpliga högtalare medger intensiv närvarokänsla
Goda framföranden och värdefull musik av många slag behöver göras tillgängliga för fler än dem som kan besöka det lilla antal konsertlokaler som finns i Sverige. Denna insikt låg bakom försöks-verksamheten med rikskonserter på 1960-talet och dess utgivning av grammofonskivor, där Stig Carlsson tog aktiv del. Han syftade till att från inspelningslokalen registrera information som för-medlad genom högtalare i ett normalt vardagsrum gav en känsla av att vara närvarande vid fram-förandet.

Viktig del av kulturklimatet
I kulturklimatet var Carlssons insatser av största betydelse, kanske särskilt på 1960-talet, en framtids-optimistisk epok med tro på mänsklighetens framsteg och möjligheterna till positiv utveckling av människans situation gav då grogrund för kultursatsningar och nyskapande vad gällde modern musik, elektrofoni, körutbildning med mera. Stig Carlssons arbete skedde inte i isolering. Han samverkade från 1950-talet och framåt med bildkonstnärer, folkbildare, kompositörer, musiker, dirigenter, professorer, tekniker och konsumentupplysare. Detta förklarar varför så många framstående kulturpersonligheter nu ställer sig positiva till att en stiftelse kommer till stånd med syfte att fortsätta Stig Carlssons unika livsverk.

Carlssons unika insatser för ljudteknikens förbättring och elektroakustikens utveckling i musikens tjänst belönades för övrigt 1987 med Musikaliska Akademins högsta utmärkelse, guldmedaljen För tonkonstens främjande. Denna utmärkelse hade aldrig tidigare tilldelats en tekniker.

Nationellt intresse att livsverket inte skingras
Civilingenjör Stig Carlsson avled hastigt och oväntat den 8 mars. Hans livsverk gällde inspelning och uppspelning av musik. Carlssons banbrytandeforskning, utvecklingsarbete och utbildningsinsatser har gett många uppslag som motiverar fortsatta insatser.

Det är ett nationellt intresse att Stig Carlssons högtalarkonstruktioner och musikinspelningar är tillgängliga för allmänheten utan att Carlssons ljudtekniska ambitioner förfuskas.

Intresset ökar nu för 1950-talets och 1960-talets konstnärliga klimat och alster. Man bör därvid hålla i minnet att Carlssons utvecklingsarbete i stor utsträckning skedde i samverkan med, inspirerades av och inspirerade samtida kompositörer (t ex Karl-Erik Blomdahl, Sven-Erik Bäck och Knut Wiggen), dirigenter (bl a Eric Ericson och Sixten Ehrling) och medskapande musiker.

Carlssons bandinspelningar, varav endast en bråkdel utgivits på skiva, bevarar en genklang av den nyfikna och ofta optimistiska tidsandan. Det han valde ut i form av bl a möblemang och fonogramsamling ger goda exempel på svensk och utländsk skapande verksamhet, särskilt efterkrigstidens modernism.

Carlsson insåg tidigt att ljudtekniker behövde god utbildning, och han förstod även att konsumentupplysning och opinionsbildning krävdes för att musikåtergivning i vanliga bostadsrum skulle medge verklighetsnära upplevelser, med andra ord känslan av att vara närvarande i inspelningslokalen.

Han insamlade, granskade, systematiserade, tillämpade och utvärderade naturvetenskapligt, matematiskt och tekniskt vetande i syfte att optimera inspelnings- och återgivningskedjornas länkar så väl som helheten. Rumsakustik, musikinstrumentens egenskaper, människans uppfattning av ljud och ljudmiljöer, elektronik med flera områden studerades med sikte på elektroakustiska tillämpningar.

Väsentliga delar av hans elektroakustiska utrednings- och prövningsverksamhet var grundforskning som banat väg för ännu pågående forskning och utveckling. Åtskilliga viktiga rön, som först på sena-re år vunnit större spridning inom ljudteknisk högskoleutbildning utomlands, meddelades i hans undervisning och laborationer vid Tekniska Högskolan fram till 1965.

Från 1973 byggde han upp ett elektroakustiskt laboratorium på Södermalm i Stockholm, med för tiden särklassiga mätresurser. Om möjligt bör den unika akustiska miljö, som han där skapade, bevaras för eftervärlden.

Den avspelningsapparatur, som han efter noggrann bedömning genom mätning och lyssning godkänt och finslipat, användes vid offentliga fonogramkonserter, kurser och lyssningar i mindre grupper för att visa på de berikande upplevelser som inspelad musik kan ge. Betydelsen för Sveriges kulturliv av Carlssons utbildargärning härvidlag kan knappast överskattas. Carlsson strävade ständigt efter att vidga lyssnarnas horisonter med för dem ny musik. Hans skivsamling har stort värde för den som vill få exempel på lyckad förening av musikaliska och tekniska ansträngningar.

Stig Carlssons verk kännetecknades av omsorg med väsentliga detaljer, omsorg om lyssnarens upplevelsemöjligheter i vanlig bostadsmiljö och omsorg om den tekniska och konstnärliga helheten. För att man i framtiden skall kunna förstå principerna för hans högtalarutveckling och inspelningar måste prototyper av högtalarna, konstruktionsunderlag, mätningar och annan dokumentation be-varas på ett betryggande sätt liksom även ljudbanden och relaterade dokument. Han hittade själv i sina papper, men eftervärlden behöver stöd i ett katalogiseringsarbete som framför allt gäller konstruktionsdokument och inspelningar. Fonogram och högtalare bör finnas tillgängliga så att de egenskaper, som Carlsson ville återge genom sitt arbete, kan adekvat demonstreras.

Stig Carlssons livsverk måste skyddas och vidareutvecklas
Stig Carlsson dog utan närmare efterlevande än kusiner och kusinbarn. Han hade just avslutat bouppteckningen efter sin bror och funderade på hur dennes efterlämnade tillhörigheter kunde komma andra till glädje; de resonemang han då förde har varit vägledande för arbetet med att förbereda en stiftelse till Stig Carlssons minne.

Under de sista månaderna av sitt liv gladdes han åt att åter kunna anskaffa komponenter och förbättra sina mätmöjligheter för att öka tempot i sitt elektroakustiska utvecklingsarbete. Det råder ingen tvekan att Stig Carlsson skulle ha använt sina ökade ekonomiska tillgångar i de syften som nedan beskrivs (utan särskild rangordning). Han ville se sina alster i allmänhetens händer.

Rätten till namnet skall skyddas
Undermåliga högtalare, som saknar varje samband med Stig Carlssons idéer, har sålts under den vilseledande benämningen ”Carlssonhögtalare”. Ifrågavarande tilltag är under utredning. Denna historia visar på behovet av fortsatt skydd för Carlssons namn i relation till ljudåtergivning i allmänhet och högtalare i synnerhet. Skyddet kommer att orsaka kostnader.

Patenträttigheter måste betalas
Stig Carlsson innehade vid sin död flera giltiga patent. Patentavgifter betalas två gånger per år, och utgifterna är icke ringa. Patentens betydelse kan illustreras av att ett äldre patent, som omfattar bl a modellen OA-5, kort efter patenttidens utgång lades till grund för en ”ny” modell från den då största högtalartillverkaren i USA.

Det framstår inte som rimligt att ålägga Arvsfondsenheten det icke oväsentliga arbete som kan behövas för att bevara patenträttigheter samt upptäcka och beivra eventuellt förekommande patentintrång eller otillbörlig marknadsföring.

Utveckling, utbildning och konsumentupplysning
När nu ljudbilden vid högtalaranvändning i hemmet åter står i fokus för intresset, som t ex i den numera tongivande amerikanska tidskriften The Stereophile, står Carlssons konstruktioner fortfarande i särklass genom sin förmåga att för den häpne lyssnaren ge intryck av att väggen bakom högtalarna försvinner. Ljudet upplevs komma från många håll, inte bara från högtalarlådorna. Man hör tydligt vilka instrument, sångare m fl ljudkällor som har framskjuten position och vilka som återfinns längre bak i inspelningslokalen (förutsatt att inspelningstekniken tar till vara sådan information, en på senare år återupptäckt ambition). Vilka egenskaper hos högtalaren som behövs för att ge denna upplevelse av ljudbild förtjänar fortsatt forskning.

För att lyssnaren skall erhålla de nämnda goda upplevelserna behövs viss konsumentupplysning utöver vad som annars förekommer. Med lämpliga högtalare, rätt använda, kan man åstadkomma god musikåtergivning i hemmet. Dessa goda möjligheter kan dock grovt underskattas om ingen vet hur man gör och vilka kvaliteter som kan uppnås. Till saken hör att egenskaperna hos programmaterial och kringutrustning starkt kan påverka det klingande resultatet. Stig Carlssons intentioner i utbildningshänseende kan fullföljas bl a genom seminarier och främjande av elektroakustisk utveckling, utbildning och konsumentupplysning.

Hittills gjorda erfarenheter visar på betydelsen att intresserade får tillfälle att lyssna till högtalarna så som de är avsedda att låta, dvs i hemlik akustisk miljö med god kringutrustning och med programmaterial som förmedlar närvarokänsla och akustisk förankring. Tillgång till en fungerande uppspelningsanläggning och rikt urval skivor är därvid av stort värde.

Ljudbanden bör räddas och inspelningar göras tillgängliga
De första CD-överföringarna av Stig Carlssons musikinspelningar från 1960-talet utfördes av tids- och kostnadsskäl med mindre väl ägnad utrustning och gav en ofullständig bild av originalbandens inneboende kvaliteter, men Carlsson fick relativt nyligen uppleva att en av hans legendariska bandinspelningar (en stråkkvartett av Bäck, som ursprungligen ingick i en LP, ”Svenskt 60-tal”) med rätt teknik kunde avspelas med utomordentligt resultat.

Carlssons inspelningar kan, tack vare en serie tekniska framsteg, nu omsorgsfullt digitaliseras och ges ut som kompaktskivor (CD) av mycket hög kvalitet. Ett aktuellt exempel: Bo Nilsson, vars kompositioner är under utgivning på CD, har krävt att Stig Carlssons inspelning av ett avsnitt från Svenskt 60-tal (Karl-Erik Welins realisering av Nilssons verk Stenogramm) skall återutges på CD; en nyinspelning skulle inte kunna nå upp till den gamla inspelningens kvaliteter!

Utrymning den 1 juni får orimliga konsekvenser
Stadsholmen hyr ut den bostadslägenhet i ett kulturhus i Stockholm där Stig Carlssons laboratorieutrustning, skivsamling m m har inrymts. Kontraktet är uppsagt och allt skall bort före 2 juni. Huset räddades från förfall genom Stig Carlssons insatser för drygt 25 år sedan och förädlades till att ge en unikt god miljö för elektroakustiskt arbete och för musikåtergivning via högtalare.

Under många år förhyrde Stig Carlsson även bottenvåningens kontors-, hall-, pentry-, förråds- och inte minst laboratorielokaler. Bottenvåningen hyrs nu ut som kontor, osäkert till vilken hyresgäst framöver. Övervåningens bostadslägenhet skall enligt nyligen lämnat besked besiktigas omgående och visas bl a den 15 maj.

Experter på den typ av elektroakustiska mätinstrument som Stig Carlsson använde har eftertryckligt varnat för konsekvenserna för instrumentens del av en eventuell flyttning. Även vid en försiktig flyttning av mätinstrumenten kan man inte undvika stötar och vibrationer som äventyrar deras funktion. Klimatförändringar, kortvariga eller långvariga, skulle göra flera av de känsligare instrumenten obrukbara. Kostnader för iståndsättning och ny kalibrering av instrumentparken efter en flyttning beräknas motsvara 2-3 månadshyror.

Snabb nedpackning i flyttkartonger under den tid som återstår till 2 juni skulle allvarligt störa den ordning som Stig Carlssons efterlämnade papper befinner sig i. De är med få undantag inte förtecknade kronologiskt, efter källa eller ärende osv; texternas inbördes relationer avslöjas först efter närmare studium. Visserligen hittade Stig Carlsson själv snabbt rätt i sina skåp, kartonger och högar, men även för dem som haft nära samarbete med honom kunde det vara svårt att utröna hur han bar sig åt för att hitta. Mätningsresultat, konstruktionsunderlag och idédokument finns nu utspridda i olika skåp, hyllor, högar och lådor i bostad och källarförråd. Dessa dokument behöver sammanställas som underlag för forskning, utvecklingsarbete och utbildning.

För initial katalogisering och sammanställning i ett fungerande arkiv behövs tre månaders ytterligare tillgång till Stig Carlssons bostad och källarförråd, dvs att tre månaders hyra à 6700 kr kan betalas till Stadsholmen, och att Stadsholmen alltså inte hyr ut bostaden tidigare än september 1997. Ett skyndsamt agerande från Arvsfondsenhetens sida är därför angeläget.

Inspelningarna får inte skadas eller skingras
När utrustning och metoder för trogen överföring av gamla tonband till CD mot slutet av 1996 visade sig kunna ge mycket goda resultat tog Stig Carlsson kontakt med skickliga ljudtekniker för planering och genomförande av digitalisering av inspelningarna. Det står således utom allt tvivel att Carlsson ville att de skulle utges på CD.

De av Stig Carlsson inspelade tonbanden kräver särskilt omsorgsfull handläggning. Inspelningarna gjordes på speciellt ombyggda och intrimmade bandspelare för yrkesbruk, av ett slag som inte tillverkats på 30 år men som om de sätts i stånd har unikt goda egenskaper (Telefunken M24 med fullspår, enkanalinspelning, 19 cm/s, modifierad tonkurva som fullt utnyttjade det använda bandets egenskaper) på ett ovanligt tjockt band (som minimerar risken för att information på bandet smittar närliggande bandvarv och ger eko, men som samtidigt ställer stora krav på bandspelarens mekanik för att det informationsbärande skiktets anliggning mot tonhuvudena skall bli den rätta).

Den som genomför överföring till CD av dessa oersättliga inspelningar måste förutom konventionell analog bandspelarteknik även behärska den nädvändiga speciella tonkurvekorrektionen och detaljstudera inspelningarna så att rätt nivå kan väljas utan att i onödan nöta på banden. Ytskiktet på band av detta slag från 1960-talet har med tiden visat sig bli mekaniskt ömtåligt; kanske bara någon enstaka ytterligare avspelning kan nu genomföras utan att banden skadas. Det är lätt hänt att ytskiktet irreparabelt skadas eller den lagrade informationen påverkas genom magnetfält; tråkigt nog har det hänt att band av detta slag spolierats genom en enda avspelning genomförd under ordinär tidspress med normal brist på omsorg i vanlig studiomiljö.

Kraven på förvaringsbetingelser är stora. Temperatur och luftfuktighet får inte vara för höga, bl a med hänsyn till skador orsakade av mikroorganismer, och vissa luftföroreningar kan skada ytskiktet. Särskilt farlig är språngvis förändring av temperaturen, som t ex kan förekomma vid en flyttning.

Fonogramsamlingen bör inte skingras
Som nämnts är och var skivsamlingen ett viktigt arbetsredskap bl a för utvecklingsarbete och för att kunna påvisa möjligheterna till framgångsrik musikreproduktion. Enstaka skivor representerar visst marknadsvärde. Lejonparten av CD-samlingen utgörs dock av lågpris- eller reaskivor, vilket sänker det pris som kan tas ut, och det finns knappast någon samlare med Stig Carlssons kombination av bredd och djup i musikintresset (en sparsmakad kollektion av folkmusik, experimentell jazz och avantgardistisk 1900-talsmusik är knappast lättsåld). Samlingens väsentliga värde ligger i de musik-upplevelser som de ofta väl inspelade skivorna medger och i dokumentationen av Stig Carlssons musikaliska intressen.

Mät- och uppspelningsresurser behövs framgent
Den lyssningsmiljö och mätsituation som Stig Carlsson utvecklade i det hus han hyrde är unik och borde bevaras. För utvecklingsarbete, utbildning och lyssningsbedömning samt kontrollmätning av CD-överföringar är det angeläget att sådan miljö finns tillgänglig framgent. Nybyggnad eller förädling av annan lokal skulle inte vara ekonomiskt fördelaktig och det är tveksamt om lika goda betingelser som i nuvarande hus kan uppnås annorstädes. Att utrymma det nämnda kulturhuset till förmån för eventuell annan användning skulle vara kapitalförstöring och hota en unik kulturskatt.

Arbetsområde för en stiftelse
Stiftelsen skall dokumentera, samla och medverka till spridning av Stig Carlssons idéer och forskningsrön om inspelning och återgivning av musik.

Stiftelsen skall genom sitt arbete göra det möjligt att Stig Carlssons livsverk och engagemang vad gäller musikåtergivning i bostadsmiljöer skall fortleva och utvecklas.

I Stig Carlssons anda skall stiftelsen agera för att musikinspelning och återgivning kan ske med större klangrenhet och närvarokänsla. Arbetet sker utifrån en helhetssyn där rön från perceptionsforskning, rumsakustik, elektronik, elektroakustik, musikakustik, vokal- och instrumentteknik brukas i sam-verkan.

Stiftelsen skall medverka till konsumentupplysning avseende musikåtergivning i hemmet och till utbyte av erfarenheter mellan yrkesmän och lekmän kring musikåtergivningsfrågor.

Stiftelsen skall äga, förvalta och vårda Stig Carlssons bandinspelningar och söka samarbetsparter för utgivning av inspelningarna som fonogram via lämpliga media, varvid stiftelsen bör tillgodogöra sig inkomster från utgivningen.

Stiftelsen skall äga, förvalta och vårda Stig Carlssons samlingar av 78-varvsskivor, EP, LP, CD och inspelade bandkassetter. Stiftelsen bör med stöd i fonogramsamlingen medverka till att fonogramkonserter och uppspelningar i mindre grupper görs med hjälp av Stig Carlssons högtalarkonstruktioner.

Stiftelsen skall äga, förvalta och vårda Stig Carlssons högtalarkonstruktioner och patent samt träffa avtal med exploatörer.

Stiftelsen skall regelbundet dela ut stipendier till den eller dem som medverkat till utveckling av mer verklighetstrogen musikåtergivning i hemmiljö genom insatser i inspelnings- eller avspelningsled. Exempelvis kan stipendium utdelas för

• framgångsrika insatser eller lovande projekt syftande till inspelningsteknik som gör det möjligt att genom högtalaråtergivning uppleva högre grad av rumslighet, klarhet och klangrenhet,

• minimering av förvrängningar i elektronik och andra delar av inspelnings- eller återgivningskedjor,

• utveckling av högtalare, anpassade till rummets egenskaper, som möjliggör klangren återgivning med god akustisk förankring, eller

• nya teorier eller mätmetoder som bidrar till att verklighetsnära musikåtergivning kan ske i hemmiljö.

Planering
I syfte att förbereda en stiftelse hålls överläggningar kring ovanstående frågor. Stiftelsens grundläggande idéer bedöms ha bärighet. Organisation eller myndighet med motsvarande verksamhetsinnehåll saknas. Stig Carlssons unika livsverk behöver fortsättas.

1. Lokalbehov kan endast tillgodoses genom en säkrad ekonomi
Överläggningarna har visat att idealet vore att stiftelsen kunde disponera det hus där Stig Carlssons laboratorium finns inrymt. Lägenheten, hela nedre botten (f n kontor) eller del av bottenvåningen är alternativ. Förhandlingar med Stadsholmen behöver kunna inledas skyndsamt eftersom man därifrån annars snart, kanske redan 14 maj, skriver kontrakt med annan hyresgäst för bostadslägenheten. Eventuellt flyttar det företag som nu har kontrakt på bottenvåningens laboratorium (för närvarande använt som kontor) ut under hösten, varför diskussioner om lokalförhyrning behöver föras redan nu.

Akustiskt mindre ändamålsenliga lokaler (med större risk för att störa och störas av andra hyresgäster) kan förhyras på den öppna marknaden. Även detta alternativ är förenat med betydande fasta kostnader.

Alternativ hantering av lösöret för det fall att inga eller obetydliga kapitaltillskott erhålles från Arvsfonden har utretts, liksom konsekvenser därav. Stiftelsen kan för en billig penning disponera förrådslokaler långt från Stockholm, t ex en lada som kan uppvärmas till 10-12 graders temperatur. Träkonstruktioner torde påverkas av den högre luftfuktigheten. Banden kan inte förvaras i sådan lokal. Papperen kan förvaras i väntan på inkomster men kan inte katalogiseras eller göras tillgängliga, vilket är ett hinder i fullföljandet av stiftelsens ändamål.

Det vore angeläget med snabbt positivt besked vad gäller kvartalshyra för bostaden, så att om den måste utrymmas detta kan ske på ett sätt som inte äventyrar tillgängligheten för papper m m.

2. Stiftelsen behöver äga patenten och rättigheterna
Om en exploatör faller ifrån av något skäl kan stiftelsen förhandla med en ny utan att behöva köpa tillbaka patent eller rätten till t ex namnet Carlsson.

Snart besked på denna punkt är angeläget. Stiftelsen måste ges ekonomiska resurser som gör det möjligt att bl a betala patentavgifter.

Det kan visserligen invändas att patenten nu närmast helt saknar kommersiellt värde då de vunnit ringa utnyttjande och relativt kort patenttid återstår, varför patentutgifterna knappast kan försvaras i ett isolerat ekonomiskt perspektiv, men för stiftelsen är innehav av patenten ett mycket värdefullt styrmedel.

3. Stiftelsen behöver äga banden och rättigheterna till inspelningarna
Arbetet med banden behöver inledas omgående, eftersom man nyligen har funnit att denna typ av band från aktuella tillverkningsår har begränsad livslängd och riskerar att förstöras, varför inspelningarna behöver överföras till lagringssäkrare media utan kvalitetsförluster. Då sådant arbete har visat sig vara tidskrävande och då en bättre förvaring av banden behöver ordnas utan dröjsmål önskas snart besked även på denna punkt.

4. Stiftelsen bör tillföras lösöret
I kvarlåtenskapen finns ett antal högtalarprototyper, element och trädetaljer till högtalarkonstruktioner. Dessa saknar i stort sett försäljningsvärde men är betydelsefulla för förståelsen av äldre konstruktioner och arbetet med färdigställande av de senaste skapelserna. Därför är det nödvändigt att sådant arbetsmaterial tillfaller stiftelsen.

Möblerna är utvalda bl a för sina akustiska egenskaper. De flesta är mer än 25 år gamla, flera är i behov av renovering. Möblerna bör tillfalla stiftelsen eftersom den bland sina syften har att demonstrera Carlssons högtalare för mindre grupper av lyssnare, som lätt bör kunna ändra position i sidled och höjdled vilket bl a fyra stolar med breda armstöd medger.

Mätutrustningen innehåller huvudsakligen apparater inköpta på 1970-talet eller tidigare. Flera apparater har vid kontroll uppvisat brister i funktionen. Instrumenten behöver nu kontrollmätas, repareras och kalibreras samt framgent vårdas för att bevaras i användbart skick. Utgifterna för att sätta dem i stånd är försvarbara, och det var Carlssons entydigt uttalade vilja att under våren 1997 igångsätta detta arbete, men orimliga kostnader skulle orsakas genom eventuell flyttning. Värdet vid försäljning är ringa. För förståelsen av Carlssons mätresultat och dimensioneringar har tillgång till utrustningen betydelse. Mätapparaturen bör således tillfalla stiftelsen.

Ljudanläggningen innehåller äldre produkter med marknadsvärde i storleksordningen 10-30% av nypris. Förförstärkaren är modifierad av Carlsson för att passa i hans anläggning vilket gör att den knappast kan säljas med framgång. Hopkopplingen av apparater har värde, bl a eftersom Carlssons idéer avseende tonkontroller och toppvärdesvisande instrument tydligt kan demonstreras. Därför bör stereoanläggningen tillfalla stiftelsen.

Då en intakt fonogramsamling är av stor betydelse för utbildning och utvecklingsarbete bör samlingen tillfalla stiftelsen.

Konstverken är multikonst utan större marknadsvärde, med möjligt undantag av ett av författaren och konstnären Stig Claesson målat porträtt av Stig Carlsson som denne fick på sin 50-årsdag. Gemensamt för konstverken är att de är goda exponenter för efterkrigstidens svenska modernism och intimt sammanhänger med Stig Carlssons estetik och den kulturmiljö i vilken han verkade. Konstverkens ramar är för övrigt så valda att de bryter upp fladderekon på annars kala väggar. Konstverken bör tillfalla stiftelsen.

UtgifterIntäkter Räntor, utdelning 50 000
Hyra, löpande utgifter 45 000
Externa bidrag 30 000
Stipendier osv inkl ev LKP 13 000
Royalties, övriga intäkter 40 000
Seminarier 11 000
Patent, varumärkesskydd 20 000
Flyttning 10 000
Administration, katalogisering 10 000
Oförutsedda utgifter 11 000

Bindande löften om externa bidrag föreligger inte, men om Arvsfondsenheten medger ett betydande bidrag till stiftelsens kapital finns förutsättningar för en livskraftig basverksamhet och möjligheten att planera, erbjuda och genomföra en verksamhet som kan erhålla externa bidrag (t ex seminarier, forskning, utvecklingsarbete) ökar.

Om stiftelsen tillförs skälig del av kvarlåtenskapen finns trygga ekonomiska förutsättningar för en aktiv verksamhet bedriven i lämpliga lokaler.

Sammanfattning
Stig Carlsson, som framför allt under 1970-talet skänkt penningsummor till sin mor och bror, ärvde efter den yngre broderns oväntade död dem bägge och återfick så sina pengar.

Att hans högtalarkonstruktioner skulle förbättras samt att hans inspelningar skulle göras tillgängliga i oförvanskat skick var de två mål han inriktade sitt liv på; ett förverkligande av dessa mål blev ekonomiskt och tekniskt möjligt först under början av 1997.

En grupp personer med tillgång till relevant teknisk och musikalisk expertis har bildats i syfte att efter Carlssons förtida frånfälle söka uppnå dessa mål.

För att kunna fullfölja Stig Carlssons livsverk behöver stiftelsen komma i besittning av hans lösöre, patent och inspelningar samt ett kapitalbelopp (minst 500 000 kr för att klara lägsta rimliga budget för verksamheten).

För att hans mätutrustning, band, skivor, papper, mätningar och konstruktionsunderlag inte i onödan skall skadas och/eller förbli otillgängliga under lång tid behövs ett snart beslut som innebär att bostaden förhyrs under ytterligare ett kvartal.

Stockholm dag som ovan
För arbetsgruppen

Bertil Alving Lars Bäcklund Peter Bremen

Brev om Stig till KTH (öppna)

1992-05-08

Kungl. Tekniska Högskolan
Rektorsämbetet
100 44 STOCKHOLM

Förslag att KTHs Stora Pris tilldelas civ ing Stig Carlsson

Härmed föreslår jag att Kungl. Tekniska Högskolans Stora Pris tilldelas Stig Carlsson, Torkel Knutssonsgatan 15, 118 25 STOCKHOLM. Skälen för mitt förslag redovisas nedan.

De insatser som bör belönas har i första hand medfört att stora mängder lyssnare kom-mit i kontakt med musikuppföranden på ett sätt som tillvaratar klanglig och akustisk in-formation, så att lyssnaren får största möjliga del av den upplevelse som annars skulle ha krävt närvaro i en bra konsertlokal.

Stig Carlsson, som 1953 avlade civilingenjörsexamen vid Kungl. Tekniska Högskolan, var verksam som assistent från 1948, främst vid institutionen för tillämpad elektronik, och förste assistent i elektroakustik 1954-1965. Han använde dessa år till elektroakustiska studier och byggde för ändamålet, med stöd av professor Erik Löfgren, upp ett laboratorium. Under en månad av året användes detta för undervisningslaborationer.
Stig Carlsson införde i Sverige flera elektroniska och elektroakustiska mätmetoder. Som exempel kan nämnas spektralanalys vid mätning av bandspelare. Han kunde på detta sätt studera en störande och dessförinnan föga uppmärksammad form av förvrängning, modulationsbruset, som drabbar hela frekvensområdet. Genom mätteknisk utveckling och genom utveckling av laborationer kom han att påverka generationer av civilingenjörer.
Genom lyssning, litteraturstudier och utvecklingsarbete byggde han upp kompetens i Sverige på det ljudtekniska och elektroakustiska området. Hans mätningar på mikrofoner, pickupelement, förstärkare, bandspelare och högtalare utvecklade möjligheterna att förklara och minska de ljudförvrängande egenskaperna hos alla delar av ljudinspelnings- och återgivningskedjan, till glädje för musiklyssnaren i hemmet.

Enligt min uppfattning har han gjort epokgörande insatser och upptäckter och skapat nya värden inom teknik, vetenskap och konst. Hans insatser har bland annat gjorts inom följande områden:

– Elektroakustisk mätteknik
– Inspelningsteknik som tillvaratar rumsakustisk information
– Okonventionella högtalarkonstruktioner för främst hemmiljö
– Forskning och utveckling rörande avspelningsrummets akustik

och han har sedan 1960-talet på ett avgörande sätt påverkat debatt och upplysning i ljud-tekniska frågor, framförallt så att han främjat forskning och utvecklingsarbete som kunnat leda till förbättrad inspelning och återgivning av musik.

Hans högtalarkonstruktioner och varianter därav har under de senaste 30 åren varit till stor glädje för stora mängder lyssnare i hemmen och vid konserter.
Stig Carlssons skivinspelningar från 1960-talet har i flera fall enastående kvaliteter, som gör att de tål att jämföras med de bästa inspelningar av seriös musik som någonsin gjorts, och de har brutit väg för uppskattningen av nordisk musik i världen. Det kan till-läggas att de egentliga framstegen i inspelningstekniken vad gäller seriös musik varit små under de senaste 30 åren; inspelningarna har faktiskt försämrats över lag vad avser trovärdig akustisk information och närvarokänsla, något som till stor del kan förklaras av brister hos de konventionella högtalare som ofta används vid kvalitetskontroll.
Man kan som exempel citera den ansedde kritikern Robert Layton i den engelska tid-skriften Gramophone för februari 1991. På tal om två nya inspelningar av Stenhammars musik till skådespelet Chitra berömmer han Stig Carlssons inspelning från 1966, som har ”stunning clarity and definition”. I jämförelse är en inspelning från 1990 ”nowhere near as transparent and revealing”.
Carlssons samarbete med musiker har haft stor betydelse, särskilt för den nutida musiken och för elektrofonisk musik.
Carlssons principer för vad han kallar ortoakustiska högtalare populariserades bl a i form av en artikel i tidskriften Radio & Television 1964, där en självbyggbeskrivning publicerades. Denna konstruktion byggdes av musikintresserade svenskar i enastående antal. Det stora intresset för denna ”folkhögtalare” resulterade 1966 i att företaget Sonab bildades för en kommersiell exploatering av Carlssons högtalarkonstruktioner, som under drygt tio år framöver gav arbetstillfällen bl a i Västerbotten och exportinkomster bl a från Tyskland, England och USA. Efter en mindre lyckad satsning på kommunikationselektro-nik valde Statsföretag, Sonabs ägare sedan 1970, att avveckla verksamheten. Eftersom många genom självbygge eller köp har tillgång till Carlsson-högtalare har hans insatser främjat svenska folkets välstånd både i materiellt hänseende och upplevelsemässigt.

Från 1973 har Stig Carlsson börjat bygga upp egna elektroakustiska laboratorieresur-ser. Sedan mitten av 1970-talet har han i en förhyrd fastighet samlat utrustning för avspelning/lyssning och mätning i samma lokaler. Detta ger möjligheter till utvecklingsarbete, utbildning och information som han utnyttjat för att på många sätt främja utvecklingen av god musikåtergivning i hemmet. Hans verksamhet därvidlag har endast undantagsvis beskrivits i media, men inflytandet har varit betydelsefullt.

Det är angeläget att laboratoriet kan bevaras i drift. Sedan den kommersiella exploateringen av Stig Carlssons 1980-talskonstruktioner, som skedde genom företaget Carlsson Ortho-Acoustic Systems i Skillingaryd, upphörde 1987 har han inte haft inkomster av sitt arbete. Detta äventyrar nu laboratoriets fortsatta existens.
Laboratoriet är troligen unikt i världen. Det bör bevaras och utvecklas. Arbetet som lett fram till dess utforming bör belönas och uppmärksammas.

Stig Carlsson är den förste tekniker som erhållit Musikaliska Akademiens medalj, dess högsta utmärkelse, som han erhöll 1987.
Hans insatser är betydelsefulla både för vetenskap och konst, för musik och teknik. Det är angeläget att hans arbete med bl a högtalarkonstruktion kan fortsätta.

Under arbete har han en ny typ av större högtalare; jag är en av de få som varit i tillfälle att lyssna till denna, och jag kan, utan att gå in på detaljer, framhålla att den har unikt värdefulla egenskaper. Eftersom det delvis rör sig om ny teknik är prototyparbetet mera krävande än för hans äldre konstruktioner. Utan ekonomiskt stöd utifrån, och utan den uppmärksamhet som KTHs Stora Pris skulle medföra, är det mindre sannolikt att Carlssons aktuella högtalarprojekt skulle kunna leda till en tillverkning, eftersom det nu krävs resurser för att slutligt utforma och tillverkningsanpassa konstruktionen.

Sammanfattningsvis vill jag framhålla att Stig Carlsson har gjort mycket betydelsefulla insatser för att medge en närhet mellan musikernas prestationer i inspelningslokalen och lyssnaren i hemmet, en intensitet i upplevelsen, som är ett länge eftersträvat men sällan uppnått mål i ljudtekniken. Härigenom har han skapat möjligheter för att ge många människor värdefulla upplevelser.

Med utmärkt högaktning

Lars Bäcklund
med. lic.
överläkare vid forskningsavdelningen, S:t Eriks ögonsjukhus
sekreterare i Ljudtekniska Sällskapet

Verksamhet (öppna)

SSC – Stiftelsen Stig Carlsson är en särskild stiftelse som bildats för att ansvara för Stig Carlssons kvarlåtenskap, rättigheter, varumärke, forskningsresultat och teorier. SSC har bland annat ansvar för att sprida de orto-akustiska principerna till nya generationer och att ta fram nya konstruktioner och modeller i Stigs Carlssons anda.

I en mötes- och lagerlokal i södra Stockholm huserar SSC sedan hösten-03 Stig Carlssons kvarlåtenskap. Däribland hans inspelningar, forskningsmaterial, brev, mätningar och historik samt en utsökt skiv- och CD-samling, ett stort arkiv internationella tidskrifter om musik- och ljudåtergivning, en rad högtalare (prototyper, klassiska och nya modeller) samt en förstklassig hifi-anläggning i ett behagligt dämpat lyssningsrum.

Styrelseordförande är läkaren Lars Bäcklund och övriga styrelseledamöter är akustikern Ingemar Ohlsson, ljudteknikern Bertil Alving, f.d. Sonabteknikern (numera Saab) Bo Fahlström, kördirigenten professor Eric Ericson samt CarlssonPlanets internationella redaktör Martin Dellstig.

I Stiftelsens yttre vänkrets verkar dessutom CarlssonPlanets chefredaktör Per Gulbrandsen samt en lång rad av Stig Carlssons vänner, kollegor, rådgivare och musikmänniskor.

Stiftelsen kan nås via e-post på via Kontakta oss.

 

Dela detta:
Facebooktwittermail
No comments yet.

Leave a Reply