Fler bilder på OA-6 Typ I
HISTORIK
Redan 1953 konstruerade Stig Carlsson föregångaren till OA-6 Typ I, den säregna spolformade KOLBOXEN.
Tack vare sitt häpnandsväckande naturliga och oansträngda ljud fick Kolboxenhögtalaren stor uppmärksamhet och blev en referens för svenska audiofiler trots att endast mellan 250-300 exemplar tillverkades.
Stärkt av framgången vidareutvecklade Stig Carlsson snart Kolboxen till den mäktiga rördrivna transformatorlösa och mottaktskopplade uppföljaren vi här berättar mer om här.
Modellen kallades från början Lund OA-25 eller "McProud", som formmässigt i stort såg ut som den kommande OA-6 men där bottenbaffeln satt ett par centimeter längre och där de "raket"-formade slutstegen från Kolboxen fortfarande stack upp genom uttag i bottenbaffeln och långt upp i högtalaren. Endast ca 5 par av McProud lär ha tillverkats, vissa exemplar var en sorts mellanting. Men Stig Carlsson tröttnade på att behöva göra kompromisser för att anpassa Kolboxstegen till den nya lådan och ville göra en riktigt bra ny högtalare med starkare, renare ljud.
Så 1966 sattes den nya modellen i serieproduktion av det nybildade bolaget Sonab AB och fick sitt slutgiltiga namn Sonab OA-6. (Detta var alltså Typ 1 av OA-6 men kallades inte så då, typ-beteckningen har tillkommit i efterhand för att hålla isär modellen från uppföljaren OA-6 Typ 2).
OA-6 var den första modell som gavs den klassiska Carlssonhögtalar-formen: En tändsticksask på högkant, enkelt, vackert och lättmöblerat. OA stod för Stig Carlssons Orto-Akustiska principer och siffran 6 för antalet element: 4 diskanter, 1 mellanregister och 1 bas.
Stig Carlsson använde samma element som i Kolboxen utom basen, som var en nyframtagen 10-tummare från Svenska Högtalarfabriken - sedemera Sinus.
OA-6 var främst avsedd för professionell användning och för verkliga audiofiler med stora rum. Dåtidens recensenter var förbluffade. Några citat ur tidskriften Radio & Television: "En grad av klarhet som är anmärkningsvärd" - "en förbluffande närvarokänsla".
Sonab OA-6 Typ 1 blev en absolut referenshögtalare för en rad framstående musiker, för kompositörer som Ligeti och Stockhausen, för ledande ljudtekniker och för självaste chefen för Stockholms Konserthus.
Spöklikt bra
Konstruktionen är mer än 40 år gammal idag. Men en mer musikalisk, obesvärad och naturligt klingande högtalare än Sonab OA-6 Typ 1 är fortfarande mycket svår att uppbringa. Själv har jag genmomlevt en flera år lång och djup kärlekshistoria med denna modell. Goda konsertinspelningar återges t ex med en närmast spöklik närvaro i rummet och de kan trots sina ynka 25W per högtalare spela mycket högt och dynamiskt utan att låta det minsta ansträngda.
Gång på gång har t ex jag stått i köket med OA-6 dundrande från vardagsrummet och häpnat över hur de likt inga andra högtalare skapar en illusion av att en levande orkester spelar i det angränsande rummet. Magiskt bra. Jag har saknat mitt vackra helrenoverade jakarandapar varje dag sedan jag sålde det i slutet av 90-talet...
Uppföljaren blev jämfört med OA-6 Typ 1 en kraftigt bantad mindre budgetmodell Sonab OA-6 typ II som bl a saknade rörslutsteg och den stora 10-tumsbasen.
Sonab OA-6 Typ 1 såldes under åren 1966-70.
CC-1
Ett speciellt försteg togs också fram för att driva OA-6 Typ 1 - dubbelmonokonstruktionen CC-1. Den har jag aldrig hört, men CC-1 fick på sin tid fin kritik för ljudkvaliteten och sina ovanliga finesser som tapemonitor-funktion med nivåkontroll, samtliga ingångar dubblerade, en väljare för högtalarutgång med hela fyra lägen och att den kunde koppla in tonkontrollerna både före och efter. Idag driver man lämpligast ett par renoverade OA-6 Typ 1 med ett modern välljudande försteg eller som undertecknad med en hemmabioreceiver med förstegsutgångar. För mer om våra rekommendationer i fråga om välljudande elektronik se:
Rek. Elektronik
RENOVERINGSTIPS
Sonab OA-6 Typ 1 är delvis mycket krånglig att renovera. De enklare delarna görs lämpligast enligt Renoveringstips.
Men det finns också en rad egenheter hos högtalaren som kräver särskild uppmärksamhet. Vi ska här redogöra för en del av dessa egenheter.
Slutstegen
Rörslutstegen är med sina ca 40 år på nacken hög tid att renovera. Förutom att byta utgångsrör är det ofta nödvändigt att byta en mängd motstånd och många viktiga kondensatorer. När man ändå gör detta är det lika bra att byta samtliga kondensatorer i signalvägen, förslagsvis till Elfas nya polypropylenvarianter SCR/MKP. Även signal- och nätkablage bör bytas i samma veva. (Vissa kondensatorer är dock av speciellt slag och här har CarlssonPlanet tillgång till ett unikt reservdelslager för dessa originaldelar - kontakta oss gärna i frågan).
Ingångskontakterna för signalen bör bytas, lämpligast till guldpläterade RCA-honor.
Rörslutstegen är ganska enkla att ta bort. Håll till på en mjuk matta för att skydda faneren. Börja med att vända upp och ner på högtalaren och lossa de två skruvar som håller det undre skyddsgallret. Ta bort gallret och ta loss de fyra stora utgångsrören och lägg undan. Stoppa en strumpa i vardera basreflexröret så att inte skruvar och annat ramlar ner. Koppla bort signalkabeln som sitter med en stor rund grå kontakt med många stift på monteringsplåten. Skruva bort nätkablaget, men glöm inte märka upp hur det var inkopplat.
Leta därefter reda på den eller de två skruvar som håller fast slutsteget på bottenplattan. Skruvarna är stora och sexkantiga och sitter på var sin sida om den stora transformatorn, längst in mellan de båda basreflexrören. Lossa skruvarna (de är långa!) och vicka och lirka försiktigt sedan loss slutsteget. Ibland sitter det lite fastklistrat genom att gammalt dämpmaterial torkat/klistrat fast i träet. Men det är bara att dra loss.
Låt renovera slutsteget via kunnig reparatör (kontakta gärna CarlssonPlanet). Eller gör det själv - men bara om du har sakkunskap nog!
Underredet
Skruva mycket försiktigt bort och löd loss den stora 10-tumsbasen. Den ska vara kladdig längs hela kantupphängningen (av tyg) men det är precis som det ska vara, se bara till att inte få kladd på kläder o dyl. Nu blottas högtalarens inre och det går att nå internkablage m.m.. Dammsug försiktigt innanmätet. Byt så allt kablage, ingångskontakter och dylikt i bottenplattan till fräscha grejor. Montera till sist tillbaka basarna igen, de behöver (oftast) inte alls åtgärdas, bara mätas upp. De ska ge ca 700 ohm.
Överdelen
Vänd på högtalaren och öppna gallret över toppbaffeln. Metoden att göra detta är inte självklar men beskrivs bäst så här:
"Gallrets väggsida har två små hål med hexskruv. Skruva ur. Lyft försiktigt upp, så de små plåtbitarna går fria. Drag ramen försiktigt mot "väggsidan" så att ramens främre "hållare" glider i sina spår tills de når hål där de frigörs och ramen kan lyftas. Prova försiktigt. (Ramen olämplig att lyfta högtalaren i) Hoppas allt är begripligt!" skriver Forumsignaturen CRO - och vi tackar för hjälpen!
Därefter: Skruva och löd loss alla element på toppbaffeln - men glöm inte att noggrant märka upp hur allt var kopplat! Delningsfiltret för diskant och mellanregister sitter i mellanregisterelementets kavitet. Skruva loss även detta och inspektera, för anteckningar över kopplingarna. Ta det försiktigt med filtret, spolens tråd är hårstråtunn! Gör helst om alla lödningar. Koppla till fräscht kablage. Byt kondensator till modern polypropylen (ger stor ljudförbättring). Åtgärda mellanregister-elementet, en Philips 9710AM, enligt Renoveringstips. Tänk på att dessa element är högohmiga och alltså ska ge ca 700 ohm på mätaren. Om du får tag på några, byt diskanter till Peerless 16 ohms polypropylenkoner CT 62 runt om. Montera helst diskanterna i formen av ett Y vilket gör om paret till stereopar och åtgärdar de kamfiltereffekter som uppstår i originalversionens diskantåtergivning. Y-montering av diskanterna på OA-6 rekommenderas av CarlssonPlanet och Stiftelsen Stig Carlsson. Beställ y-monteringsbeskrivningen på Beställ/Stöd. Dämpa gärna mellanregisterkammaren med asfaltsmatta, gärna tjock sådan. Ta loss mässingslisterna och polera dessa. I övrigt följ Renoveringstips Gör sedan allt detta också med det andra exemplaret.
Om problem ändå uppstår, kontakta CarlssonPlanet!
TEKNISKA DATA Sonab OA-6 Typ 1
Princip: Rundstrålande trevägs basreflex med inbyggda separat rörslutsteg.
En förstärkarkanal för basområdet 25-250 Hz matar basen, en kanal matar mellanregister och diskanter med resten av tonområdet
Volym: Ingen uppgift, men minst 45 liter
Lådtjocklek: 10 mm. Stort antal uppstyvande stag
Vikt: ca 22 kg st
Mått: B x H x D: 29 x 77 x 51cm
Frekvensområde: Ingen uppgift, sannolikt ca 24-18.000Hz
Tonkurva: 25-14.000Hz vid +/- 4 dB
Delningsfrekvenser: 250 Hz och 2500 Hz (tror jag)
Baselement: 1 st nedåtriktat 10-tums 800 Ohmsbas från Svenska Högtalarfabriken
Mellanregister: 1 st uppåtriktat 8-tums 800 Ohms bredbanselement Philips 9710AM
Diskanter: 4 st inåt/kryssriktade 5 cms 16 Ohms Peerless kondiskanter MT20HFC
Två slutsteg, ett för 20-250 Hz och ett för 250-20.000Hz
Förstärkarens klirrfaktor 0,2% vid 12 W och 30-20.000 Hz
Effektförbrukning 100 VA
Ingångsrör: 3 st ECC83
Utgångsrör: 4 st EL86 (2 per kanal)
Träslag: "Ett flertal" enligt R&T, bl a furu, jakaranda, sannolikt vitlack, valnöt och teak
Pris 1966: 2400:- exkl. moms (Min kommentar: Den mest prisvärda högtalaren i världshistorien!)
Prisbild idag: Fula renoveringspar kan gå att hitta för 4-5.000:-.
Seriöst helrenoverade par med alla viktiga komponenter bytta bör kosta mellan 12-25.000 beroende på skick.
Per Gulbrandsen - Chefredaktör
Kontakta
Denna sida ändrades senast 2007-09-26 21:01:14 av Per